Rejält tillskott, eller? Det svenska försvarets kris, del 6.

James försvarsmakten, försvarspolitik, säkerhet, säkerhetspolitik, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Addenda: Nu har regringens besked kommmit ut i skriftlig form med det slående namnet ”5,5 miljarder till försvaret.” Tabellen längst ner på sidan har uppdaterats att motsvara det skriftliga underlaget och kommentarer har tillförts. Korrigeringar markerade med gul bakgrund. Nedan ett utdrag ur regeringens tabell över satsningarna:

Tabell 1. Nya satsningar på försvaret. Miljoner kronor.
2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Summa
Förbandsvhet 110 495 510 665 1045 1760 2150 2300 2300 2300 13635
Materielinv. 270   430 475 1360 1505 1850 2095 3200 3245 14430
Summa 380 495 940 1140 2405 3265 4000 4395 5500 5545 28065
Källa: Regeringen. 5,5 miljarder till försvaret, sid 4.

Vi förstärker försvaret

Den svenska alliansregeringen kom idag ut med ett styrkebesked om ökad satsning på försvaret.

Bild av JAS jaktplan upp och ned vid sidan om rullningsbana
Foto: Försvarsmakten.

Många försvarsanställda och -vänner drar säkert en suck av lättnad. Äntligen är time-outen förbi och försvaret får det som krävs. Regeringens besked bör dock skådas för vad det är – i ljuset av nedlagd försvarsplanering, ett materielberg motsvarande Mount Everest och förmågor (IO14) som varit kraftigt underfinansierade.

Satsningen av fem miljarder årligen är ett gott besked, men bara ett litet steg i rätt riktning. Alliansregeringens yttrande liknar det som på amerikanskengelska kallas för spin. Man försöker alltså att få en dålig situation att se riktigt bra ut. Här överträffar alliansen amerikanska spin doctors. Jag ska ta ett par uttalanden i sikten och försöka skjuta några hål på det überpositiva:

Som ett svar på den negativa utvecklingen slog regeringen samma år fast att ett ökat fokus på närområdet, jämfört med tidigare, var påkallat.

Kommentar: Visst, i och med regeringens inriktningsproposition återuppttogs försvarsplaneringen. Dock efter tre år vid rodret. Från finsk synpunkt är underlåtande av att planera och åsidosättta resurser för försvar av eget territorioum helt oförståeligt. De flesta finska försvarsvänner har i min mening inte helt ännu heller fattat att Sverige inte planerat för sittt eget försvar under den strategiska time-outen.

Vi vill se en utökad övningsverksamhet i och över Östersjön för samtliga stridskrafter, till exempel genom större markstridsövningar och en ökad möjlighet till tillfällig basering på Gotland för marin och flyg.

Kommentar: Återupptagning av övningsverksamheten är inte så svårt då den tillåtits förfalla till en mycket låg nivå, mätt med alla volymmätare. Detta har mycket tydligt belysts av Wiseman, Skipper och Johan Wiktorin (Försvar och säkerhet). Länkarna till specifika inlägg hitar du längst ner.

Alliansregeringen vill också investera i försvarets materielsystem. Antalet stridsflygplan av typen Jas 39 E föreslås öka från 60 till 70 plan.

Kommentar: Alliansregeringen har under åren 2006–2012 låtit bli att investera i försvarets materielsystem, vilket bidragit till ett materielberg (materielskuld). Vid beslutet om anskaffning av JAS E ansågs 60 plan vara något slags lägsta antal. Ett tillskott på 10 flygplan är inte en avsevärd ökning av operativ förmåga, utan full återupptagning av flygtimmmar, som behöver byggas upp med tillskott både i insats- och stödorganisationens anslag och personal.

Försvarsberedningens kommentar

Försvarsberedningens ordförande, Cecilia Widegren(m), kommenterar beskedet på sin blogg. Här är det värt att lyfta fram två meningar.

Med anledning av – – – de utmaningar den förändrade säkerhetsmiljön i Europa ger, är det nödvändigt, enligt Försvarsmakten, att fullfölja försvarsreformen.

Kommentar: Widegren har rätt på den här punkten; denna satsning fullföljer försvarsreformen till och med 2024, om allt går enligt plan. Satsningen är dock bara pengar, som främst går till materiel. Frågor beträffande personalförsöjning är fortfarande olösta vilket direkt återspeglas i markförbandens förmåga.

Användbarhet och behov är avgörande för förmågeutvecklingen, vilket gör rejält högre ambitioner vad gäller utbildning, övningar och operationer. Stridskrafterna måste i nästa steg kunna lösa mer komplexa uppgifter. Ökad operativ förmåga i krigsförbanden är helt avgörande för att möta morgondagens utmaningar.

Kommentar: På den andra punkten utvecklar Widegren lite populistiskt med väl kända adjektiv. Det nästa steget, den ökade operativa förmågan och morgondagens utmaningar är något som skulle vara färdigt i och med insatsorganisation 2014, alltså idag.

Slutsatser

Det svenska försvarets kris har kommit till halt. Den svenska regeringens kort har under flere år synats av försvaret, försvarsdebattörer och Riksrevisionen och regeringen har valt att inte längre underkänna fakta. En återupptagning av den svenska försvarsförmåga påbörjas om

  1. en blocköverskridande överenskommelse nås och
  2. det ekonomiska läget fortsätter stabilt och
  3. grundläggande problem i personalförsörjning och bemanning löses och
  4. ambitionsnivån för internationella insatser hålls låg och
  5. prisutvecklingen av försvarsmateriel förblir relativt stabil.

Dennasatsning ger mig inte anleding att ändra min tidigare bedömning:

Den svenska strategiska time-outen fortsätter och förlängs. Det är osannolikt att Sverige kommer att kunna återuppta en erkänd förmåga till försvar av eget territorium.

Här slutar det egentliga inlägget. Om Du gillar detaljer och bakgrund så ska Du fortsätta läsa.

//James

Detaljer

Nedan finns en förteckning av materielsystem som inte kunnat planeras in 2014­–23, tagen från Försvarsmaktens underlag om långsiktig ekonomisk balans (2013). Jag har lagt in det läget enligt det som redovisas i Försvarsmaktens budgetunderlag 2015, bilaga 1. Jag välkomnar korrektur och addenda av svenska läsare och andra sakkunniga. Kör friskt i kommentarsfältet!

Materielsystem som inte kunnat planeras in 2014–­23
Typ Åtgärdat, kommentar
Granatkastare Delvis, ny ammunition och omsättning av 8/12 cm grk.
Bromateriel Delvis, brobandvagn tillförs i viss omfattning.
Medellångräckviddigt markbaserat luftvärn Ja, redan tidigare. Nu ökning till mtrl för två bataljoner.
Åtgärder ubåtssystem Ja.
Omsättning sjömålsbekämpande system Nej/Ja, Rb 15 vidmakthålls, en studie avseende det framtida behovet av sjömålsrobot genomförs. Uppdaterad: Någon livstidsförlängning eller ersättning av [Rb 15] är idag inte inplanerad. Tillskottet möjliggör att Rb 15 ersätts med ett modernt system. E
Omsättning taktiskt transportflyg Nej, alternativa lösningar studeras. Uppdaterad: Delvis, anskaffning av fyra nya taktiskt transportflyg motsvarande typ C130.
Omsättning korvettsystem Nej.
Omsättning radarsystem Oklart, omfattning framgår ej tydligt. Mera tid för analys av detta behövs.
Omsättning fordonsystem Delvis, tillförs min- och splitterskyddade fordonmed lastväxlarsystem och nytt trupptransportfordon
Luftvärnsrobotsystem korvett typ Visby. Nej
Underrättelsefunktion Delvis, införande av taktisk UAV och ISR-ledning, renovering av artillerilokaliseringsradar.
Mängdmateriel Oklart, framgår ej tydligt ur underlag.
Vidmakthålla befintlig materiel Delvis, under de förutsättningar som framstår i FM underlag ocg och svar.
Omsättning ubåt typ Gotland Ja, halvtidsmodifiering (HTM, MLU).
Omsättning flygplanssystem 100 Okänt.
Omsättning signalspaningsflyg Okänt.
Omsättning stridsfordonssystem Delvis, strf90 livstidsförlängning (RENO)
Omsättning stridsvagnssystem Delvis, ovanstående gäller för strv122
Omsättning minröjningsfartyg Nej, men införande [av Visbykorvetter version 5] innebär även en utökad förmåga till sjöminröjning(!)
Omsättning amfibiesystemet båtar Delvis, nyanskaffning av stridsbåtar med vapenstation samt leverans av strb 90HSM.
Omsättning av ett flertal sensor- och radarsystem Delvis.
Omsättning av pansarvärnssystem Okänt.
Livstidförlängning av vissa funktioner inom helikoptersystem Ja, vidmakthålllande av funktioner med hkp14, hkp15(B) och hkp16.
Omsättning mängdmateriel Delvis, under de förutsättningar som framstår i FM underlag ocg och svar.
Källa: Riksrevisionen. RiR 2014:8 Försvaret – en utmaning för staten. Granskningar inom försvarsområdet 2010–2014.

Bakgrund

Här har jag samlat rekommenderad läsning om de brister som nu lappas med både länkad och utvecklad information om bakgrunden till det hela.

Wiseman

Skipper

KKrVA

Riksrevisionen (avslutade grankningar)

Cornucopia?

2 reaktioner på ”Rejält tillskott, eller? Det svenska försvarets kris, del 6.”

Kommentera | Kommentoi