Rejält tillskott, eller? Det svenska försvarets kris, del 6.

Addenda: Nu har regringens besked kommmit ut i skriftlig form med det slående namnet ”5,5 miljarder till försvaret.” Tabellen längst ner på sidan har uppdaterats att motsvara det skriftliga underlaget och kommentarer har tillförts. Korrigeringar markerade med gul bakgrund. Nedan ett utdrag ur regeringens tabell över satsningarna:

Tabell 1. Nya satsningar på försvaret. Miljoner kronor.
2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Summa
Förbandsvhet 110 495 510 665 1045 1760 2150 2300 2300 2300 13635
Materielinv. 270   430 475 1360 1505 1850 2095 3200 3245 14430
Summa 380 495 940 1140 2405 3265 4000 4395 5500 5545 28065
Källa: Regeringen. 5,5 miljarder till försvaret, sid 4.

Vi förstärker försvaret

Den svenska alliansregeringen kom idag ut med ett styrkebesked om ökad satsning på försvaret.

Bild av JAS jaktplan upp och ned vid sidan om rullningsbana
Foto: Försvarsmakten.

Många försvarsanställda och -vänner drar säkert en suck av lättnad. Äntligen är time-outen förbi och försvaret får det som krävs. Regeringens besked bör dock skådas för vad det är – i ljuset av nedlagd försvarsplanering, ett materielberg motsvarande Mount Everest och förmågor (IO14) som varit kraftigt underfinansierade.

Satsningen av fem miljarder årligen är ett gott besked, men bara ett litet steg i rätt riktning. Alliansregeringens yttrande liknar det som på amerikanskengelska kallas för spin. Man försöker alltså att få en dålig situation att se riktigt bra ut. Här överträffar alliansen amerikanska spin doctors. Jag ska ta ett par uttalanden i sikten och försöka skjuta några hål på det überpositiva:

Som ett svar på den negativa utvecklingen slog regeringen samma år fast att ett ökat fokus på närområdet, jämfört med tidigare, var påkallat.

Kommentar: Visst, i och med regeringens inriktningsproposition återuppttogs försvarsplaneringen. Dock efter tre år vid rodret. Från finsk synpunkt är underlåtande av att planera och åsidosättta resurser för försvar av eget territorioum helt oförståeligt. De flesta finska försvarsvänner har i min mening inte helt ännu heller fattat att Sverige inte planerat för sittt eget försvar under den strategiska time-outen.

Vi vill se en utökad övningsverksamhet i och över Östersjön för samtliga stridskrafter, till exempel genom större markstridsövningar och en ökad möjlighet till tillfällig basering på Gotland för marin och flyg.

Kommentar: Återupptagning av övningsverksamheten är inte så svårt då den tillåtits förfalla till en mycket låg nivå, mätt med alla volymmätare. Detta har mycket tydligt belysts av Wiseman, Skipper och Johan Wiktorin (Försvar och säkerhet). Länkarna till specifika inlägg hitar du längst ner.

Alliansregeringen vill också investera i försvarets materielsystem. Antalet stridsflygplan av typen Jas 39 E föreslås öka från 60 till 70 plan.

Kommentar: Alliansregeringen har under åren 2006–2012 låtit bli att investera i försvarets materielsystem, vilket bidragit till ett materielberg (materielskuld). Vid beslutet om anskaffning av JAS E ansågs 60 plan vara något slags lägsta antal. Ett tillskott på 10 flygplan är inte en avsevärd ökning av operativ förmåga, utan full återupptagning av flygtimmmar, som behöver byggas upp med tillskott både i insats- och stödorganisationens anslag och personal.

Försvarsberedningens kommentar

Försvarsberedningens ordförande, Cecilia Widegren(m), kommenterar beskedet på sin blogg. Här är det värt att lyfta fram två meningar.

Med anledning av – – – de utmaningar den förändrade säkerhetsmiljön i Europa ger, är det nödvändigt, enligt Försvarsmakten, att fullfölja försvarsreformen.

Kommentar: Widegren har rätt på den här punkten; denna satsning fullföljer försvarsreformen till och med 2024, om allt går enligt plan. Satsningen är dock bara pengar, som främst går till materiel. Frågor beträffande personalförsöjning är fortfarande olösta vilket direkt återspeglas i markförbandens förmåga.

Användbarhet och behov är avgörande för förmågeutvecklingen, vilket gör rejält högre ambitioner vad gäller utbildning, övningar och operationer. Stridskrafterna måste i nästa steg kunna lösa mer komplexa uppgifter. Ökad operativ förmåga i krigsförbanden är helt avgörande för att möta morgondagens utmaningar.

Kommentar: På den andra punkten utvecklar Widegren lite populistiskt med väl kända adjektiv. Det nästa steget, den ökade operativa förmågan och morgondagens utmaningar är något som skulle vara färdigt i och med insatsorganisation 2014, alltså idag.

Slutsatser

Det svenska försvarets kris har kommit till halt. Den svenska regeringens kort har under flere år synats av försvaret, försvarsdebattörer och Riksrevisionen och regeringen har valt att inte längre underkänna fakta. En återupptagning av den svenska försvarsförmåga påbörjas om

  1. en blocköverskridande överenskommelse nås och
  2. det ekonomiska läget fortsätter stabilt och
  3. grundläggande problem i personalförsörjning och bemanning löses och
  4. ambitionsnivån för internationella insatser hålls låg och
  5. prisutvecklingen av försvarsmateriel förblir relativt stabil.

Dennasatsning ger mig inte anleding att ändra min tidigare bedömning:

Den svenska strategiska time-outen fortsätter och förlängs. Det är osannolikt att Sverige kommer att kunna återuppta en erkänd förmåga till försvar av eget territorium.

Här slutar det egentliga inlägget. Om Du gillar detaljer och bakgrund så ska Du fortsätta läsa.

//James


Detaljer

Nedan finns en förteckning av materielsystem som inte kunnat planeras in 2014­–23, tagen från Försvarsmaktens underlag om långsiktig ekonomisk balans (2013). Jag har lagt in det läget enligt det som redovisas i Försvarsmaktens budgetunderlag 2015, bilaga 1. Jag välkomnar korrektur och addenda av svenska läsare och andra sakkunniga. Kör friskt i kommentarsfältet!

Materielsystem som inte kunnat planeras in 2014–­23
Typ Åtgärdat, kommentar
Granatkastare Delvis, ny ammunition och omsättning av 8/12 cm grk.
Bromateriel Delvis, brobandvagn tillförs i viss omfattning.
Medellångräckviddigt markbaserat luftvärn Ja, redan tidigare. Nu ökning till mtrl för två bataljoner.
Åtgärder ubåtssystem Ja.
Omsättning sjömålsbekämpande system Nej/Ja, Rb 15 vidmakthålls, en studie avseende det framtida behovet av sjömålsrobot genomförs. Uppdaterad: Någon livstidsförlängning eller ersättning av [Rb 15] är idag inte inplanerad. Tillskottet möjliggör att Rb 15 ersätts med ett modernt system. E
Omsättning taktiskt transportflyg Nej, alternativa lösningar studeras. Uppdaterad: Delvis, anskaffning av fyra nya taktiskt transportflyg motsvarande typ C130.
Omsättning korvettsystem Nej.
Omsättning radarsystem Oklart, omfattning framgår ej tydligt. Mera tid för analys av detta behövs.
Omsättning fordonsystem Delvis, tillförs min- och splitterskyddade fordonmed lastväxlarsystem och nytt trupptransportfordon
Luftvärnsrobotsystem korvett typ Visby. Nej
Underrättelsefunktion Delvis, införande av taktisk UAV och ISR-ledning, renovering av artillerilokaliseringsradar.
Mängdmateriel Oklart, framgår ej tydligt ur underlag.
Vidmakthålla befintlig materiel Delvis, under de förutsättningar som framstår i FM underlag ocg och svar.
Omsättning ubåt typ Gotland Ja, halvtidsmodifiering (HTM, MLU).
Omsättning flygplanssystem 100 Okänt.
Omsättning signalspaningsflyg Okänt.
Omsättning stridsfordonssystem Delvis, strf90 livstidsförlängning (RENO)
Omsättning stridsvagnssystem Delvis, ovanstående gäller för strv122
Omsättning minröjningsfartyg Nej, men införande [av Visbykorvetter version 5] innebär även en utökad förmåga till sjöminröjning(!)
Omsättning amfibiesystemet båtar Delvis, nyanskaffning av stridsbåtar med vapenstation samt leverans av strb 90HSM.
Omsättning av ett flertal sensor- och radarsystem Delvis.
Omsättning av pansarvärnssystem Okänt.
Livstidförlängning av vissa funktioner inom helikoptersystem Ja, vidmakthålllande av funktioner med hkp14, hkp15(B) och hkp16.
Omsättning mängdmateriel Delvis, under de förutsättningar som framstår i FM underlag ocg och svar.
Källa: Riksrevisionen. RiR 2014:8 Försvaret – en utmaning för staten. Granskningar inom försvarsområdet 2010–2014.

Bakgrund

Här har jag samlat rekommenderad läsning om de brister som nu lappas med både länkad och utvecklad information om bakgrunden till det hela.

Wiseman

Skipper

KKrVA

Riksrevisionen (avslutade grankningar)

Cornucopia?

Invandrare, bögar och kvinnor, del 3

Varning!
I detta inlägg behandlas homosexualitet, kvinnor i militären och invandrare positivt i en öppen anda. Om Du upplever risk för allergisk reaktion, så rekommenderar jag att Du slutar läsa och navigerar bort från denna sida. Åsikterna är mina egna och reflekterar inte nödvändigtvis försvamsmaktens eller någon annan myndighets officiella linje.

Det här är en samhällsblogg. Jag har valt att främst skriva om försvars- och säkerhetspolitik, men inte valt bort andra teman. Därför skriver jag nu om en viktig sak.

I am an ally

Bögar

Väl medveten om att

  1. detta inlägg troligen innebär att jag stämplas som en liberal homofil,
  2. detta inlägg av vissa anses vara olämpligt och försvaga bloggens trovärdighet och
  3. att jag mister läsare och följare,

så är jag fast besluten att säga min åsikt för en jämställd äktenskapslag: För mig är äktenskapet å ena sidan ett juridiskt kontrakt och å andra sidan ett uttryck av min och min makas vilja att förbinda oss till varandra och söka Guds välsignelse för vårt äktenskap. Jag har tidigare talat om yttandefrihet och grundläggande fri- och rättigheter. [1, 2]. Ett juridisk kontrakt borde inte begränsa grundrättigheter utan godtagbart skäl. Nu gäller äktenskapet endast mellan man och kvinna. I lagen om registrerat partnerskap begränsas de homosexuellas rättigheter. I detta avseende är lagen lite som Rysslands homopropagandalagar, som alltså begränsar yttrandefriheten på basen av budskapets sexuella inriktning eller ton. Marschordningen är i och för sig helt korrekt. Grundrättigheter begränsas med lagar, i vilka begränsandet tydligt uttrycks, även om man kan debattera saklighet och juridisk exakthet. Hos oss gick det lite snett. I Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om registrerat partnerskap konstaterades att äktenskapslagen visst är lite diskriminerande, varefter man fastställde grundrättighetspositiviten beredningen, men trots allt slutade med att man tog fram en diskriminerande lag, som visserligen marknadsfördes som en bragd för mänskliga rättigheter. Just denna kohandel gjorde lagen om registrerat partnerskap otydlig. Hur de homosexuellas rätt till parförhållande är begränsat (diskriminerat) i förhållande till de heterosexuellas rätt till äktenskap framgår endast vid en noggrann jämförelse av lagarna sida vid sida. Medbordgarinitiativet vill slutföra det som lagstiftaren inte på grund av politiska kompromisser mäktade med och förenhetliga lagstiftningen. Saken har ingen att göra med kyrkan. Religionsfriheten är tydlig – man får tillhöra ett samfund och samfundet får förrätta vigsel, men samfundstillhörighet är inte en förutsättning för vigsel. Initiativet ändrar inte på detta. Kyrkans rätt att förätta vigsel bibehålls oförändrad.

Alla religiösa samfund med vigselrätt, inklusive den evangelisk-lutherska och den ortodoxa kyrkan, skall även i fortsättningen ha rätt att själva bestämma ifall de viger par av samma kön i äktenskap.

Ett medborgarinitiativ till riksdagen gällande en ändring av äktenskapslagen […], se sida 1.

Förstås är det en större samhällsfråga. Ett äktenskap mellan man och kvinna har så klart en implicit innebörd av förökning, något av ett livsvillkor för ett folk. Finska kvinnors fertilitetstal är ett ev Europas högsta, men ändå otillräckligt för befolkningstillväxt. Kanske det vore på sin plats att stifta skilda föröknings- och födselplikter, om äktenskapet vill användas som garant för nationens livskraft? Då äktenskapslagen (inklusive propositionen) inte innehåller särskilda krav på förökning, så vore det ytterst underligt om riksdagens utskott i beredningsarbetet med initiativet mitt i allt hittade på sådana. I remissdebatten sjönk man visserligen just så lågt och lite lägre. ”Seriösa” motiveringar finns också; att få mera finnar att födas är en del av sannfinländarnas program.

På sikt är ökningen av nativiteten hos [den finska] ursprungsbefolkningen i vår mening den lättaste, mest ekonomiska och naturliga, dvs den enda verkliga, lösningen för att korrigera befolkningsstrukturen.

Sannfinländarnas valprogram, se sidan 24. (finsk, övers. min)

Direkt efter detta kommer sannfinländarna med sin ställning till samkönade äktenskap utan motiveringar.

Sannfinländarna accepterar inte vigsel av samkönade, för äktenskapet äv avsett att ingås mellan man och kvinna. Den nuvarande registeringen av partnerskap säkrar samkönade pars rättigheter, och således är rättspraxisen inte diskriminerande.

Sannfinländarnas valprogram, se sidan 24. (finsk, övers. min)

Av motståndarna kommer kristdemokraterna med ett lite tydligare värdebesked.

Lagstiftningen ska basera sig på en kristen äktenskapsuppfattning. Äktenskapslagen ska bevara äktenskapet mellan en man och en kvinna.

Kristdemokraternas valprogram, svensk sammanfattning.

I remissdebatten tog (kd) ledamöter även upp människans förökningsbiologi i en för partiet kanske främmande darwinistisk approach.

Förslaget i medborgarinitiativet står i min mening i konflikt med det biologiska faktum, att äktenskapet i grund och botten är en institution, vars mål är förökning.

Peter Östman, ordf kd riksdagsgrupp (övers. min)

Definitionen av äktensskapet  – – – som får sitt existensberättigande från förökningsbiologin …

Sauli Ahvenjärvi, viceordf kd riskdagsgrupp (övers. min)

Nu skulle det finnas en ypperlig chans för samtliga riksdagsledamöter och partier att visa stor finkänslighet och ryggrad. Det finns inga juridiskt hållbara motiveringar mot initiativet, utan endast orsaker som hänför sig till personlig övertygelse, värdegrund och partiprogram. Dessa får inte gå före grundrättigheter. Det vore stiligast av motståndarna att lämna tom röst.

Kvinnor

I värnpliktsdebatten, som märkbart befrämjats av Ohi on – Medborgarinitiativet för att avskaffa värnplikten, har många bidrag hörts. Tyvärr har kvinnorna varit väldigt tysta, även om ett fåtal goda anföranden gjorts. Alla feministiska bidrag i debatten har inte varit så smickrande.

Kompanichefen ville höja enhetens anda genom att framhäva ”elitförbandet”, med följande motivering: ”Här har vi inga bögar, utlänningar eller kvinnor”

Bloggen ”Feministen vuoro” (övers. min)

Försvarsmaktens egna tidning Ruotuväki gjorde et fint reportage om Norges könsneutrala värnplikt. Även de mera ingående motiveringarna för Norges lösning berättar tydligt varför värnplikten i första hand borde engagera kvinnor. Det handlar inte om att männen tvingas tjänstgöra; värnplikten är lika diskriminerande för kvinnor. Värnplikten är dialektalt en plikt och en rättighet. I nuläget är den inte en rättighet för kvinnor. Den manliga dominansen i försvars- och säkerhetspolitiken och i samhällets strukturer för fred och konflikthantering är en tydlig manifestation av detta kvinnoproblem. Vår försvarsminister Elisabeth Rehn (1990–95), Europas första kvinna på den posten blev ofta kallad flicka eller tös — en sak som än idag kommer fram. Självförsvar och försvar av eget land är en rättighet även från ett folkrättsligt perspektiv. När vi med lag reglerar förberedelser och arrangemang kring denna våldsmonopol blir den en ensidig skyldightet. Fenomenet förändras inte i sig. Väpnat försvar är vår rätt som ett suveränt folk.

Invandrare

Försvarsmakten skiljer eller bokför inte människor på basen av etniskt ursprung eller invandring. Vi har endast myndiga finska medborgare i tjänst, som alla har samma utgångspunkter oberoende av bakgrund. Vi har inte kvoterade invandrare eller kvinnor. Helt vettigt och bra så, men lite svårt blir det förstås, om vi själv vill få reda på hur väl värnplikten och en fullgjord beväringstjänst t.ex. har bidragit till integrationen. Vi har en massa fina berättelser, med endast lite bevisning som stöd. I den förra delen diskuterade jag ökningen av antalet beväringar med invandrarbakgrund i framtida årskullar. Det kunde finnas behov av att samla lite information, i syfte att göra tjänstgöringen effektfull även för finländare med invandrarbakgrund. En möjlighet att utreda hur tjänstgöringen uppfattas av invandrare vore att i slutenkäten fråga om bakgrund och ursprung och be om svar på följande påståenden (typ):

  • Jag upplevde tjänstgöringen som fysiskt trygg.
  • Jag upplevde tjänstgöringen som psykiskt trygg.
  • Jag blev inte diskriminerad på grund av kön, ursprung, språk, religion eller övertygelse.

Svaren kunde vara intressanta och skulle säkert hjälpa oss att göra tjänsten tryggare och bättre för alla.