Rejält tillskott, eller? Det svenska försvarets kris, del 6.

Addenda: Nu har regringens besked kommmit ut i skriftlig form med det slående namnet ”5,5 miljarder till försvaret.” Tabellen längst ner på sidan har uppdaterats att motsvara det skriftliga underlaget och kommentarer har tillförts. Korrigeringar markerade med gul bakgrund. Nedan ett utdrag ur regeringens tabell över satsningarna:

Tabell 1. Nya satsningar på försvaret. Miljoner kronor.
	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024	Summa
Förbandsvhet	110	495	510	665	1045	1760	2150	2300	2300	2300	13635
Materielinv.	270		430	475	1360	1505	1850	2095	3200	3245	14430
Summa	380	495	940	1140	2405	3265	4000	4395	5500	5545	28065

Källa: Regeringen. 5,5 miljarder till försvaret, sid 4.

Vi förstärker försvaret

Den svenska alliansregeringen kom idag ut med ett styrkebesked om ökad satsning på försvaret.

Foto: Försvarsmakten.

Många försvarsanställda och -vänner drar säkert en suck av lättnad. Äntligen är time-outen förbi och försvaret får det som krävs. Regeringens besked bör dock skådas för vad det är – i ljuset av nedlagd försvarsplanering, ett materielberg motsvarande Mount Everest och förmågor (IO14) som varit kraftigt underfinansierade.

Satsningen av fem miljarder årligen är ett gott besked, men bara ett litet steg i rätt riktning. Alliansregeringens yttrande liknar det som på amerikanskengelska kallas för spin. Man försöker alltså att få en dålig situation att se riktigt bra ut. Här överträffar alliansen amerikanska spin doctors. Jag ska ta ett par uttalanden i sikten och försöka skjuta några hål på det überpositiva:

Som ett svar på den negativa utvecklingen slog regeringen samma år fast att ett ökat fokus på närområdet, jämfört med tidigare, var påkallat.

Kommentar: Visst, i och med regeringens inriktningsproposition återuppttogs försvarsplaneringen. Dock efter tre år vid rodret. Från finsk synpunkt är underlåtande av att planera och åsidosättta resurser för försvar av eget territorioum helt oförståeligt. De flesta finska försvarsvänner har i min mening inte helt ännu heller fattat att Sverige inte planerat för sittt eget försvar under den strategiska time-outen.

Vi vill se en utökad övningsverksamhet i och över Östersjön för samtliga stridskrafter, till exempel genom större markstridsövningar och en ökad möjlighet till tillfällig basering på Gotland för marin och flyg.

Kommentar: Återupptagning av övningsverksamheten är inte så svårt då den tillåtits förfalla till en mycket låg nivå, mätt med alla volymmätare. Detta har mycket tydligt belysts av Wiseman, Skipper och Johan Wiktorin (Försvar och säkerhet). Länkarna till specifika inlägg hitar du längst ner.

Alliansregeringen vill också investera i försvarets materielsystem. Antalet stridsflygplan av typen Jas 39 E föreslås öka från 60 till 70 plan.

Kommentar: Alliansregeringen har under åren 2006–2012 låtit bli att investera i försvarets materielsystem, vilket bidragit till ett materielberg (materielskuld). Vid beslutet om anskaffning av JAS E ansågs 60 plan vara något slags lägsta antal. Ett tillskott på 10 flygplan är inte en avsevärd ökning av operativ förmåga, utan full återupptagning av flygtimmmar, som behöver byggas upp med tillskott både i insats- och stödorganisationens anslag och personal.

Försvarsberedningens kommentar

Försvarsberedningens ordförande, Cecilia Widegren(m), kommenterar beskedet på sin blogg. Här är det värt att lyfta fram två meningar.

Med anledning av – – – de utmaningar den förändrade säkerhetsmiljön i Europa ger, är det nödvändigt, enligt Försvarsmakten, att fullfölja försvarsreformen.

Kommentar: Widegren har rätt på den här punkten; denna satsning fullföljer försvarsreformen till och med 2024, om allt går enligt plan. Satsningen är dock bara pengar, som främst går till materiel. Frågor beträffande personalförsöjning är fortfarande olösta vilket direkt återspeglas i markförbandens förmåga.

Användbarhet och behov är avgörande för förmågeutvecklingen, vilket gör rejält högre ambitioner vad gäller utbildning, övningar och operationer. Stridskrafterna måste i nästa steg kunna lösa mer komplexa uppgifter. Ökad operativ förmåga i krigsförbanden är helt avgörande för att möta morgondagens utmaningar.

Kommentar: På den andra punkten utvecklar Widegren lite populistiskt med väl kända adjektiv. Det nästa steget, den ökade operativa förmågan och morgondagens utmaningar är något som skulle vara färdigt i och med insatsorganisation 2014, alltså idag.

Slutsatser

Det svenska försvarets kris har kommit till halt. Den svenska regeringens kort har under flere år synats av försvaret, försvarsdebattörer och Riksrevisionen och regeringen har valt att inte längre underkänna fakta. En återupptagning av den svenska försvarsförmåga påbörjas om

1. en blocköverskridande överenskommelse nås och
2. det ekonomiska läget fortsätter stabilt och
3. grundläggande problem i personalförsörjning och bemanning löses och
4. ambitionsnivån för internationella insatser hålls låg och
5. prisutvecklingen av försvarsmateriel förblir relativt stabil.

Dennasatsning ger mig inte anleding att ändra min tidigare bedömning:

Den svenska strategiska time-outen fortsätter och förlängs. Det är osannolikt att Sverige kommer att kunna återuppta en erkänd förmåga till försvar av eget territorium.

Här slutar det egentliga inlägget. Om Du gillar detaljer och bakgrund så ska Du fortsätta läsa.

//James

---

Detaljer

Nedan finns en förteckning av materielsystem som inte kunnat planeras in 2014­–23, tagen från Försvarsmaktens underlag om långsiktig ekonomisk balans (2013). Jag har lagt in det läget enligt det som redovisas i Försvarsmaktens budgetunderlag 2015, bilaga 1. Jag välkomnar korrektur och addenda av svenska läsare och andra sakkunniga. Kör friskt i kommentarsfältet!

Materielsystem som inte kunnat planeras in 2014–­23
Typ	Åtgärdat, kommentar
Granatkastare	Delvis, ny ammunition och omsättning av 8/12 cm grk.
Bromateriel	Delvis, brobandvagn tillförs i viss omfattning.
Medellångräckviddigt markbaserat luftvärn	Ja, redan tidigare. Nu ökning till mtrl för två bataljoner.
Åtgärder ubåtssystem	Ja.
Omsättning sjömålsbekämpande system	Nej/Ja, Rb 15 vidmakthålls, en studie avseende det framtida behovet av sjömålsrobot genomförs. Uppdaterad: Någon livstidsförlängning eller ersättning av [Rb 15] är idag inte inplanerad. Tillskottet möjliggör att Rb 15 ersätts med ett modernt system. E
Omsättning taktiskt transportflyg	Nej, alternativa lösningar studeras. Uppdaterad: Delvis, anskaffning av fyra nya taktiskt transportflyg motsvarande typ C130.
Omsättning korvettsystem	Nej.
Omsättning radarsystem	Oklart, omfattning framgår ej tydligt. Mera tid för analys av detta behövs.
Omsättning fordonsystem	Delvis, tillförs min- och splitterskyddade fordonmed lastväxlarsystem och nytt trupptransportfordon
Luftvärnsrobotsystem korvett typ Visby.	Nej
Underrättelsefunktion	Delvis, införande av taktisk UAV och ISR-ledning, renovering av artillerilokaliseringsradar.
Mängdmateriel	Oklart, framgår ej tydligt ur underlag.
Vidmakthålla befintlig materiel	Delvis, under de förutsättningar som framstår i FM underlag ocg och svar.
Omsättning ubåt typ Gotland	Ja, halvtidsmodifiering (HTM, MLU).
Omsättning flygplanssystem 100	Okänt.
Omsättning signalspaningsflyg	Okänt.
Omsättning stridsfordonssystem	Delvis, strf90 livstidsförlängning (RENO)
Omsättning stridsvagnssystem	Delvis, ovanstående gäller för strv122
Omsättning minröjningsfartyg	Nej, men införande [av Visbykorvetter version 5] innebär även en utökad förmåga till sjöminröjning(!)
Omsättning amfibiesystemet båtar	Delvis, nyanskaffning av stridsbåtar med vapenstation samt leverans av strb 90HSM.
Omsättning av ett flertal sensor- och radarsystem	Delvis.
Omsättning av pansarvärnssystem	Okänt.
Livstidförlängning av vissa funktioner inom helikoptersystem	Ja, vidmakthålllande av funktioner med hkp14, hkp15(B) och hkp16.
Omsättning mängdmateriel	Delvis, under de förutsättningar som framstår i FM underlag ocg och svar.

Källa: Riksrevisionen. RiR 2014:8 Försvaret – en utmaning för staten. Granskningar inom försvarsområdet 2010–2014.

---

Bakgrund

Här har jag samlat rekommenderad läsning om de brister som nu lappas med både länkad och utvecklad information om bakgrunden till det hela.

Wiseman

• Vikande trend och kompetensskuld i övningsverksamheten – del 4
• Vikande trend och kompetensskuld i övningsverksamheten – del 3
• Vikande trend och kompetensskuld i övningsverksamheten – del 2
• Vikande trend och kompetensskuld i övningsverksamheten – del 1
• Ofrivilliga hangardrottningar
• Är Insatsorganisation 2014 fortsatt relevant?

Skipper

• Fritt fall för arméns övningsverksamhet?

KKrVA

• Den oövade armén

Riksrevisionen (avslutade grankningar)

• Försvaret – en utmaning för staten. Granskningar inom försvarsområdet 2010–2014
• Ekonomiska förutsättningar för en fortsatt omställning av försvaret
• Försvarsmaktens omställning
• Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser
• Bemanningen av marinens och flygvapnets stående insatsförband
• Den nordiska stridsgruppen – Nordic Battlegroup 2011
• Besparingar i försvarets materielförsörjning – regeringens genomförandegrupp 2008 
• Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser
• Leverans på utsatt tid – försvarets internationella materialsamarbeten
• Svenska bidrag till internationella insatser
• Den nordiska stridsgruppen 2008 – en del av EU:s snabbinsatsförmåga

Cornucopia?

• Så hur gick försvarets ekonomi åt skogen?

Förlängd time-out – det svenska försvarets kris, del 5.

Länk till Riksrevisionens rapport: ”Ekonomiska förutsättningar för en fortsatt omställning av försvaret RiR 2014:7.” Riksrevisionen.se

Den svenska myndigheten Riksrevisionen är nu inne på slutrakan av sin granskning av det svenska försvaret. Den senaste granskningen är den sista före slutrapporten inom området ”Försvarets förmåga .”

Den fullständiga rapporten hittar Du här.

Vill Du veta mera, så rekommenderar jag mera utförliga inlägg av Wiseman, Skipper eller Mikael Holmströms perspektiv i SvD.

Bakgrund

Det här är den femte delen i min serie om det svenska försvarets kris, som jag startade för ett år sedan. Vill Du få en mera utförlig bakgrund och bättre helhetsbild, så rekommenderar jag att Du tar en titt på det tidigare inläggen.

• Inför fullbordat faktum – det svenska försvarets kris
• Fallet ÖB – det svenska försvarets kris, del 2.
• Slutförsvarat Sverige – det svenska försvarets kris, del 3.
• Kvalificerat bristfällig – det svenska försvarets kris, del 4.

Jag ska inte köra med en sammanfattning av rapporten, den hittar Du i slutet av själva rapporten. De sista sidorna i den utförliga rapporten rekommenderas även för lata läsare. Däremot utgår jag från att Du känner bakgrunden eller kan inhämta kunskapen med hjälp av länkarna jag gett.

Strategisk timeout

För Sverige var försvarsbeslutet 2000 (FB00) början på slutet. Man konstaterade glatt att inget hot föreligger på 10+ år och började övergången från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. FB04 stärkte och skärpte denna inriktning och bekräftade den positiva utvecklingen i Ryssland, med demokratisering i allmänhet samt ett växande ekonomiskt och politiskt ömsesidigt beroende med EU-länder. Georgienkriget ändrade inte mycket. Sverige sade upp sitt bilaterala samarbete med Ryssland, den militära delen på 7 mrd kronor, men inriktningspropositionen (FB09) med förarbeten var färdig och omställningen skulle slutföras. Den sista chansen att göra tvärstopp förlorades. Den strategiska time-outen skulle vara komplett med ett förnyat och modernt insatsförsvar utan värnplikt.

Systemfel i planering och bedömning

Samtliga beslut har något gemensamt som är mycket oroväckande. Sverige försökte på slutet av 90-talet kartlägga sannolika händelseförlopp och utveckling i den säkerhetspolitiska omgivningen i sitt närområde. Detta alltså i ett ändrat och kaotiskt internationellt system där stor osäkerhet rådde. Statsledningen och sakkunniga var tvungna att göra ett flertal antaganden i sina bedömningar. Militärer som deltagit i operativ planering, vet att antaganden löpande ska granskas.

Men i Sverige blev det ”lagt kort ligger.” De mera kritiska analyserna av forskare sammanslogs till slätade rapporter av samtliga forsvarsberedningar. Samtidigt försvann erkänd osäkerhet och antaganden blev fakta innan bläcket hunnit torka på rapporterna.

Detta grundläggande fel i den parti- och finanspolitiskt styrda processen fortsatte en nivå lägre i FB09. Vid en första läsning förefaller beslutet mycket klart, tydligt och detaljerat och ger således en bild av att vara väl utarbetat. Problemet är dock att i likhet med tidigare FB, som brast i omvärldsanalysen, så gjordes det i FB09 en überoptimistisk bedömning av Försvarsmaktens situation. Därtill gjordes antaganden på fullständig måluppfyllnad och mycket få gransknings- och korrigeringsmekanismer fastställdes, trots att alliansregeringen, då den tog regeringsansvar ett par år tidigare, omedelbart hade börjat skapa ett ofinansierat ”materielberg.”

Plus 10 år

“Den svenska strategiska time-outen fortsätter och förlängs.

Resultatet och innebörden för framtiden är uppenbar och går att läsa från FM underlag för regeringsbeslut, FM PerP och årsredovisningar, regleringsbrev och Riksrevisionens mycket tydliga granskningar. Dessutom har ju Sverige, i motsats till Finland, en kultur (lagstiftning) av öppenhet. Det kan kännas konstigt för svenskar att finnarna inte överhuvudtaget i detalj rapporterar insatser, förmågor, beredskaper och numerärer. Det handlar om var vi ligger. Om vi vore i samma skick som det svenska försvaret och annonserade det, så skulle nog tomrummet ha fyllts för en stund sedan…

Innebörden av FB09 och den icke planenliga utvecklingen med svårigheter i omställningen har lett till ett läge var den nya insatsorganisationen 2014 (IO 14) inte når initial förmåga inom utsatt tid och aldrig når full förmåga. I dagens läge bedöms IO 14 kunna vara upptaget med hög måluppfyllnad 2020+, förutsatt att finansieringen tillåter den modernisering materielet kräver på grund av teknisk utveckling under den förlängda tidsfristen. Dock förefaller det osäkert om en sådan satsning skulle ge utdelning, då en stor del av bristen ligger på bemanningen av insatsförband och lösningar inte hittas. Ett flertal förband är ännu idag fyllda med krigsplacerade värnpliktiga som alltså inte sedan 2009 kan beordras till tjänst i fredstid.

Slutsatser

Den svenska strategiska time-outen fortsätter och förlängs.

• Det är osannolikt att Sverige kommer att kunna återuppta en erkänd förmåga till försvar av eget territorium. Däremot är det möjligt att förmågan till snabba insatser utanför eget territorium kommer att förstärkas och utnyttjas som ett ”förtroendebyggande solidaritetsinstrument.” I en sådan lösningsmodell stärker Sverige den försvarsgrenen som har mest förmåga och fortsatt utvecklings-, export- och fredsinsatspotential.
• Det är osannolikt att Sverige snabbt kommer att ingå en försvarsunion med Finland. Läget med den återupptagna svenska försvarsplaneringen uppskattar jag vara så dålig och i ett tidigt skede att det måste vara pinsamt (hemligt). En försvarsunion skulle förutsätta man avslöjar detta till sin partner, även om i förtroende.
• Det är möjligt att samma systemfel i analyser, planering och bedömningar fortsätter. Försvarsberedningens första leverans föråldrades genast och de extra månaderna som gavs för del 2, med anledning av Ukrainakrisen, lär inte vara vara tillräckliga för att återvända till felen i del 1 samt få till stånd en fördjupad analys och prognos av omvärlden efter Ukrainakrisen. Regerinsbesluten och annan styrning visar fortsatta tecken på detaljstyrning med förväntan av fullständig måluppfyllelse, samt ett förakt eller brist på förståelse för försvarsmaktens underlag.

Slutnot

Slutrapporten är igen senarelagd och kommer alltså ut under april 2014.

Viisi laajaa kysymystä ja vastausta turvallisuuspolitiikasta

#turpo-raati on päättänyt urakkansa viidenteen ja viimeiseen kysymykseen. Lue mitä raati haluaa suomalais-ruotsalaisessa turvallisuus- ja puolutuspoliittisella kentällä nähdä vuoden 2014! Kaikki kysmykset, vastaukset ja tämän sivun merkinnät on siirretty ylhäällä olevan #fofrk valikon alle. Katkon jälkeen linkit varmuuden vuoksi.

---

Uutta | Nytt

Viimeinen kysymys ja vastaukset

Lue raadin vastaukset turvallisuuspoliitisen keskustelun ja tapahtumien tarpeesta vuonna 2014!

Neljäs kysymys ja vastaukset

Lue raadin vastaukset Suomen ja Ruotsin puolustusyhteistyön syventämisestä!

Vanhemmat merkinnät | Äldre inlägg

Kolmas kysymys ja vastaukset

Lue raadin vastaukset Euroopan turvallisuudesta

Andra frågan och svaren (på svenska)

Läs panelens analys av president Niinistös tal på riksfkonferensen!

Toinen kysymys ja vastaukset

Lue raadin vastaukset

Första frågan och svaren (på svenska)

Läs panelens svar

Ensimmäinen kysymys ja vastaukset

Lue raadin vastaukset

Raati | Panelen

Katso ketkä ovat #fofrk raadissa! tästä. | Se vem som är i #fofrk panelen här.

Jälkipeli ja uusi järjestys | Efterspel och ny ordning

Sälenin #turpo-seminaari on vihelletty poikki, mutta jatkamme vielä jälkipeliä. Menossa on kolmas kysymys ja pari on vielä laatikossa. Tuunasin samalla sivuston uusiksi, pääsivu alkoi olla sen verran pitkä. Nyt kaikki aiemmat kysmykset, vastaukset ja tämän sivun merkinnät on siirretty ylhäällä olevan #fofrk valikon alle. Linkit yllä olevassa tuoreemmassa merkinnässä varmuuden vuoksi.

Rikskonferensen är slut, men vi fortsätter med efterspel. Vi är inne på den tredje frågan och ett par finns ännu i bakfickan. Jag ”pimpade” även sidan – samtliga tidigare frågor, svar och inlägg på den här sidan har flyttats under toppmenyvalet #fofrk. I det färskare inlägget uppe finns länkarna för säkerhets skull.