Sanottua: "Epäviralliseksi some-upseeriksi nousseen James Mashirin aina turpo-asioissa ajan tasalla tai vähän edelläkin oleva blogi tapahtumien käänteistä. Suomeksi, och på svenska."
Finland och den skandinaviska halvön på vintern. Bild: Jacques Descloitres, MODIS Rapid Response Team, NASA/GSFC
Fokus Östersjön
Ryssland kommer bedömt att fortsätta stärka sin militära förmåga i Östersjöområdet, med syfte att själv utöva kontroll eller hindra sina motståndare från att kontrollera området. Insikten till hur Östersjön från ett ryskt perspektiv har förändrats är väsentlig, då man överväger risker av en militär eskalation i området och skapar nya mekanismer för en hållbar nedtrappning.
Ryssland har sedan 2007 påbörjat en omfattande modernisering av sina väpnade styrkor, deras utrustning och det militärindustriella komplexet. Denna reform och den förändrade säkerhets- och militärpolitiska inriktningen blev uppenbara i och med militärdoktrinen från 2010 samt programmet för att förnya och modernisera försvarsmaterielen fram till 2020 (läs mera om GPV 2020; se även Persson, Gudrun, et al. Russian Military Capability in a Ten-Year Perspective 2016. FOI, Stockholm, 2016)
Uppdateringen av militärdoktrinen i december 2014, som alltså skedde efter ockupationen av Krimhalvön, antog en omvärldsbild av tävlan, kamp, konflikt och konfrontation. (se även KKrVA Handlingar och Tidskrift 1/2016, sid 8)
Typiskt för den aktuella utvecklingen i världen är ökad global tävling, spänning i växelverkan på olika nivåer hos nationer och områden, en kamp mellan olika värdesystem och utvecklingsmodeller, en globalt och regionalt ostabil politisk och ekonomisk utveckling, vilken har sin bakgrund i försämrade internationella relationer. En omfördelning av inflytande och makt till fördel för nya centrum för politisk och ekonomisk tillväxt och dragkraft pågår.
Rysk militärdoktrin 2014, 9. (Военная доктрина Российской Федерации. Källa: kremlin.ru). Översättning min egen.
Den nya ryska militärdoktrinen höjer samtliga krigsövningar i länder vars landområden eller territorialvatten avgränsar till Ryssland (eller dess allierade) till militära hot. Den tidigare doktrinen gjorde här en urskiljning mellan vanliga övningar och övningar som var provokativa, såsom t.ex. övningar där kärnvapeninsatser övades.
Från Sovjetunionen till Ryssland
Från ett ryskt perspektiv reflekterar dessa utvecklingar i politiken äntligen ett svar på den förändring i säkerhetsomgivningen som varit uppenbar i redan två decennier. Under det kalla kriget hade Sovjetunionen så gott som obestridd tillgång till Östersjön. Imperiets fall lämnade Ryssland med ett område, där kontrollen av (de geoekonomiska) flöden av varor, information och människor hade stulits från björnens tassar. [Läs mera…]
Addenda: Nu har regringens besked kommmit ut i skriftlig form med det slående namnet ”5,5 miljarder till försvaret.” Tabellen längst ner på sidan har uppdaterats att motsvara det skriftliga underlaget och kommentarer har tillförts. Korrigeringar markerade med gul bakgrund. Nedan ett utdrag ur regeringens tabell över satsningarna:
Tabell 1. Nya satsningar på försvaret. Miljoner kronor.
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
Summa
Förbandsvhet
110
495
510
665
1045
1760
2150
2300
2300
2300
13635
Materielinv.
270
430
475
1360
1505
1850
2095
3200
3245
14430
Summa
380
495
940
1140
2405
3265
4000
4395
5500
5545
28065
Källa: Regeringen. 5,5 miljarder till försvaret, sid 4.
Många försvarsanställda och -vänner drar säkert en suck av lättnad. Äntligen är time-outen förbi och försvaret får det som krävs. Regeringens besked bör dock skådas för vad det är – i ljuset av nedlagd försvarsplanering, ett materielberg motsvarande Mount Everest och förmågor (IO14) som varit kraftigt underfinansierade.
Satsningen av fem miljarder årligen är ett gott besked, men bara ett litet steg i rätt riktning. Alliansregeringens yttrande liknar det som på amerikanskengelska kallas för spin. Man försöker alltså att få en dålig situation att se riktigt bra ut. Här överträffar alliansen amerikanska spin doctors. Jag ska ta ett par uttalanden i sikten och försöka skjuta några hål på det überpositiva:
Som ett svar på den negativa utvecklingen slog regeringen samma år fast att ett ökat fokus på närområdet, jämfört med tidigare, var påkallat.
Kommentar: Visst, i och med regeringens inriktningsproposition återuppttogs försvarsplaneringen. Dock efter tre år vid rodret. Från finsk synpunkt är underlåtande av att planera och åsidosättta resurser för försvar av eget territorioum helt oförståeligt. De flesta finska försvarsvänner har i min mening inte helt ännu heller fattat att Sverige inte planerat för sittt eget försvar under den strategiska time-outen.
Vi vill se en utökad övningsverksamhet i och över Östersjön för samtliga stridskrafter, till exempel genom större markstridsövningar och en ökad möjlighet till tillfällig basering på Gotland för marin och flyg.
Kommentar: Återupptagning av övningsverksamheten är inte så svårt då den tillåtits förfalla till en mycket låg nivå, mätt med alla volymmätare. Detta har mycket tydligt belysts av Wiseman, Skipper och Johan Wiktorin (Försvar och säkerhet). Länkarna till specifika inlägg hitar du längst ner.
Alliansregeringen vill också investera i försvarets materielsystem. Antalet stridsflygplan av typen Jas 39 E föreslås öka från 60 till 70 plan.
Kommentar: Alliansregeringen har under åren 2006–2012 låtit bli att investera i försvarets materielsystem, vilket bidragit till ett materielberg (materielskuld). Vid beslutet om anskaffning av JAS E ansågs 60 plan vara något slags lägsta antal. Ett tillskott på 10 flygplan är inte en avsevärd ökning av operativ förmåga, utan full återupptagning av flygtimmmar, som behöver byggas upp med tillskott både i insats- och stödorganisationens anslag och personal.
Med anledning av – – – de utmaningar den förändrade säkerhetsmiljön i Europa ger, är det nödvändigt, enligt Försvarsmakten, att fullfölja försvarsreformen.
Kommentar: Widegren har rätt på den här punkten; denna satsning fullföljer försvarsreformen till och med 2024, om allt går enligt plan. Satsningen är dock bara pengar, som främst går till materiel. Frågor beträffande personalförsöjning är fortfarande olösta vilket direkt återspeglas i markförbandens förmåga.
Användbarhet och behov är avgörande för förmågeutvecklingen, vilket gör rejält högre ambitioner vad gäller utbildning, övningar och operationer. Stridskrafterna måste i nästa steg kunna lösa mer komplexa uppgifter. Ökad operativ förmåga i krigsförbanden är helt avgörande för att möta morgondagens utmaningar.
Kommentar: På den andra punkten utvecklar Widegren lite populistiskt med väl kända adjektiv. Det nästa steget, den ökade operativa förmågan och morgondagens utmaningar är något som skulle vara färdigt i och med insatsorganisation 2014, alltså idag.
Slutsatser
Det svenska försvarets kris har kommit till halt. Den svenska regeringens kort har under flere år synats av försvaret, försvarsdebattörer och Riksrevisionen och regeringen har valt att inte längre underkänna fakta. En återupptagning av den svenska försvarsförmåga påbörjas om
en blocköverskridande överenskommelse nås och
det ekonomiska läget fortsätter stabilt och
grundläggande problem i personalförsörjning och bemanning löses och
ambitionsnivån för internationella insatser hålls låg och
prisutvecklingen av försvarsmateriel förblir relativt stabil.
Den svenska strategiska time-outen fortsätter och förlängs. Det är osannolikt att Sverige kommer att kunna återuppta en erkänd förmåga till försvar av eget territorium.
Här slutar det egentliga inlägget. Om Du gillar detaljer och bakgrund så ska Du fortsätta läsa.
//James
Detaljer
Nedan finns en förteckning av materielsystem som inte kunnat planeras in 2014–23, tagen från Försvarsmaktens underlag om långsiktig ekonomisk balans (2013). Jag har lagt in det läget enligt det som redovisas i Försvarsmaktens budgetunderlag 2015, bilaga 1. Jag välkomnar korrektur och addenda av svenska läsare och andra sakkunniga. Kör friskt i kommentarsfältet!
Materielsystem som inte kunnat planeras in 2014–23
Typ
Åtgärdat, kommentar
Granatkastare
Delvis, ny ammunition och omsättning av 8/12 cm grk.
Bromateriel
Delvis, brobandvagn tillförs i viss omfattning.
Medellångräckviddigt markbaserat luftvärn
Ja, redan tidigare. Nu ökning till mtrl för två bataljoner.
Åtgärder ubåtssystem
Ja.
Omsättning sjömålsbekämpande system
Nej/Ja, Rb 15 vidmakthålls, en studie avseende det framtida behovet av sjömålsrobot genomförs. Uppdaterad: Någon livstidsförlängning eller ersättning av [Rb 15] är idag inte inplanerad. Tillskottet möjliggör att Rb 15 ersätts med ett modernt system. E
Omsättning taktiskt transportflyg
Nej, alternativa lösningar studeras. Uppdaterad: Delvis, anskaffning av fyra nya taktiskt transportflyg motsvarande typ C130.
Omsättning korvettsystem
Nej.
Omsättning radarsystem
Oklart, omfattning framgår ej tydligt. Mera tid för analys av detta behövs.
Omsättning fordonsystem
Delvis, tillförs min- och splitterskyddade fordonmed lastväxlarsystem och nytt trupptransportfordon
Luftvärnsrobotsystem korvett typ Visby.
Nej
Underrättelsefunktion
Delvis, införande av taktisk UAV och ISR-ledning, renovering av artillerilokaliseringsradar.
Mängdmateriel
Oklart, framgår ej tydligt ur underlag.
Vidmakthålla befintlig materiel
Delvis, under de förutsättningar som framstår i FM underlag ocg och svar.
Omsättning ubåt typ Gotland
Ja, halvtidsmodifiering (HTM, MLU).
Omsättning flygplanssystem 100
Okänt.
Omsättning signalspaningsflyg
Okänt.
Omsättning stridsfordonssystem
Delvis, strf90 livstidsförlängning (RENO)
Omsättning stridsvagnssystem
Delvis, ovanstående gäller för strv122
Omsättning minröjningsfartyg
Nej, men införande [av Visbykorvetter version 5] innebär även en utökad förmåga till sjöminröjning(!)
Omsättning amfibiesystemet båtar
Delvis, nyanskaffning av stridsbåtar med vapenstation samt leverans av strb 90HSM.
Omsättning av ett flertal sensor- och radarsystem
Delvis.
Omsättning av pansarvärnssystem
Okänt.
Livstidförlängning av vissa funktioner inom helikoptersystem
Ja, vidmakthålllande av funktioner med hkp14, hkp15(B) och hkp16.
Omsättning mängdmateriel
Delvis, under de förutsättningar som framstår i FM underlag ocg och svar.
Källa: Riksrevisionen. RiR 2014:8 Försvaret – en utmaning för staten. Granskningar inom försvarsområdet 2010–2014.
Bakgrund
Här har jag samlat rekommenderad läsning om de brister som nu lappas med både länkad och utvecklad information om bakgrunden till det hela.
Random thoughts 