Förlängd time-out – det svenska försvarets kris, del 5.

Länk: Riksrevisionens rapport: "Ekonomiska förutsättningar  för en fortsatt omställning  av försvaret rir 2014:7." Riksrevisionen.se
Länk till Riksrevisionens rapport: ”Ekonomiska förutsättningar för en fortsatt omställning av försvaret RiR 2014:7.” Riksrevisionen.se

Den svenska myndigheten Riksrevisionen är nu inne på slutrakan av sin granskning av det svenska försvaret. Den senaste granskningen är den sista före slutrapporten inom området ”Försvarets förmåga .”

Den fullständiga rapporten hittar Du här.

Vill Du veta mera, så rekommenderar jag mera utförliga inlägg av Wiseman, Skipper eller Mikael Holmströms perspektiv i SvD.

Bakgrund

Det här är den femte delen i min serie om det svenska försvarets kris, som jag startade för ett år sedan. Vill Du få en mera utförlig bakgrund och bättre helhetsbild, så rekommenderar jag att Du tar en titt på det tidigare inläggen.

Jag ska inte köra med en sammanfattning av rapporten, den hittar Du i slutet av själva rapporten. De sista sidorna i den utförliga rapporten rekommenderas även för lata läsare. Däremot utgår jag från att Du känner bakgrunden eller kan inhämta kunskapen med hjälp av länkarna jag gett.

Strategisk timeout

För Sverige var försvarsbeslutet 2000 (FB00) början på slutet. Man konstaterade glatt att inget hot föreligger på 10+ år och började övergången från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. FB04 stärkte och skärpte denna inriktning och bekräftade den positiva utvecklingen i Ryssland, med demokratisering i allmänhet samt ett växande ekonomiskt och politiskt ömsesidigt beroende med EU-länder. Georgienkriget ändrade inte mycket. Sverige sade upp sitt bilaterala samarbete med Ryssland, den militära delen på 7 mrd kronor, men inriktningspropositionen (FB09) med förarbeten var färdig och omställningen skulle slutföras. Den sista chansen att göra tvärstopp förlorades. Den strategiska time-outen skulle vara komplett med ett förnyat och modernt insatsförsvar utan värnplikt.

Systemfel i planering och bedömning

Samtliga beslut har något gemensamt som är mycket oroväckande. Sverige försökte på slutet av 90-talet kartlägga sannolika händelseförlopp och utveckling i den säkerhetspolitiska omgivningen i sitt närområde. Detta alltså i ett ändrat och kaotiskt internationellt system där stor osäkerhet rådde. Statsledningen och sakkunniga var tvungna att göra ett flertal antaganden i sina bedömningar. Militärer som deltagit i operativ planering, vet att antaganden löpande ska granskas.

acc4

Men i Sverige blev det ”lagt kort ligger.” De mera kritiska analyserna av forskare sammanslogs till slätade rapporter av samtliga forsvarsberedningar. Samtidigt försvann erkänd osäkerhet och antaganden blev fakta innan bläcket hunnit torka på rapporterna.

Detta grundläggande fel i den parti- och finanspolitiskt styrda processen fortsatte en nivå lägre i FB09. Vid en första läsning förefaller beslutet mycket klart, tydligt och detaljerat och ger således en bild av att vara väl utarbetat. Problemet är dock att i likhet med tidigare FB, som brast i omvärldsanalysen, så gjordes det i FB09 en überoptimistisk bedömning av Försvarsmaktens situation. Därtill gjordes antaganden på fullständig måluppfyllnad och mycket få gransknings- och korrigeringsmekanismer fastställdes, trots att alliansregeringen, då den tog regeringsansvar ett par år tidigare, omedelbart hade börjat skapa ett ofinansierat ”materielberg.”

Plus 10 år

Den svenska strategiska time-outen fortsätter och förlängs.

Resultatet och innebörden för framtiden är uppenbar och går att läsa från FM underlag för regeringsbeslut, FM PerP och årsredovisningar, regleringsbrev och Riksrevisionens mycket tydliga granskningar. Dessutom har ju Sverige, i motsats till Finland, en kultur (lagstiftning) av öppenhet. Det kan kännas konstigt för svenskar att finnarna inte överhuvudtaget i detalj rapporterar insatser, förmågor, beredskaper och numerärer. Det handlar om var vi ligger. Om vi vore i samma skick som det svenska försvaret och annonserade det, så skulle nog tomrummet ha fyllts för en stund sedan…

Innebörden av FB09 och den icke planenliga utvecklingen med svårigheter i omställningen har lett till ett läge var den nya insatsorganisationen 2014 (IO 14) inte når initial förmåga inom utsatt tid och aldrig når full förmåga. I dagens läge bedöms IO 14 kunna vara upptaget med hög måluppfyllnad 2020+, förutsatt att finansieringen tillåter den modernisering materielet kräver på grund av teknisk utveckling under den förlängda tidsfristen. Dock förefaller det osäkert om en sådan satsning skulle ge utdelning, då en stor del av bristen ligger på bemanningen av insatsförband och lösningar inte hittas. Ett flertal förband är ännu idag fyllda med krigsplacerade värnpliktiga som alltså inte sedan 2009 kan beordras till tjänst i fredstid.

brxbxp44828

Slutsatser

Den svenska strategiska time-outen fortsätter och förlängs.

  • Det är osannolikt att Sverige kommer att kunna återuppta en erkänd förmåga till försvar av eget territorium. Däremot är det möjligt att förmågan till snabba insatser utanför eget territorium kommer att förstärkas och utnyttjas som ett ”förtroendebyggande solidaritetsinstrument.” I en sådan lösningsmodell stärker Sverige den försvarsgrenen som har mest förmåga och fortsatt utvecklings-, export- och fredsinsatspotential.
  • Det är osannolikt att Sverige snabbt kommer att ingå en försvarsunion med Finland. Läget med den återupptagna svenska försvarsplaneringen uppskattar jag vara så dålig och i ett tidigt skede att det måste vara pinsamt (hemligt). En försvarsunion skulle förutsätta man avslöjar detta till sin partner, även om i förtroende.
  • Det är möjligt att samma systemfel i analyser, planering och bedömningar fortsätter. Försvarsberedningens första leverans föråldrades genast och de extra månaderna som gavs för del 2, med anledning av Ukrainakrisen, lär inte vara vara tillräckliga för att återvända till felen i del 1 samt få till stånd en fördjupad analys och prognos av omvärlden efter Ukrainakrisen. Regerinsbesluten och annan styrning visar fortsatta tecken på detaljstyrning med förväntan av fullständig måluppfyllelse, samt ett förakt eller brist på förståelse för försvarsmaktens underlag.

Slutnot

Slutrapporten är igen senarelagd och kommer alltså ut under april 2014.

En reaktion på ”Förlängd time-out – det svenska försvarets kris, del 5.

Kommentera | Kommentoi

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s