Du ska inte kränka

Bästa chefer vid Nylands brigad och övriga truppförband!

Jag gratulerar Er med anledningen av avslutad underofficerskurs och befordran till undersergeanter! Jag skrev till Era chefer den 18 december 2014 med rubriken ”Bästa chefer” och till deras chefer den 30 juni 2014. Jag hoppas Ni vill ta Er tiden att med eftertanke läsa detta inlägg, som orientering för Ert kommande befäl och truppföring. Jag välkomnar öppen debatt i kommentarer. Samtidigt vill jag också dela med mig ett minne från min beväringstid när jag bev kränkt.


Jag skriver främst till Er som inleder Er chefsperiod i försvarsmakten med kontingenten 2/15 som rycker in imorgon. Ni utgör en stor del av försvarsmaktens befäl och den överlägset största personalgruppen.

Ett nytt bud ger jag er: att ni inte skall kränka.

Urspr. Joh 13:34

En av försvarsmaktens uppgifter är:

Tryggande av befolkningens livsbetingelser, de grundläggande fri- och rättigheterna och statsledningens handlingsfrihet samt försvar av den lagliga samhällsordningen.

Lag om försvarsmakten (551/2007) 2 §, 1 mom, pkt 1b.

Varken Ni eller jag, eller någon annan förman, har rätt att inskränka individens fri- och rättigheter mera än vad för tjänstens utförande är nödvändigt. Den främsta inskränkningen på individens frihet är per se värnplikten. Därtill kommer en del begränsningar som härstammar från den väpnade stridens krav, t.ex angående operativ säkerhet; chefen för grundenheten kan förbjuda användning av mobiltelefoni under en krigsövning; det råder fotograferingsförbud på militärt område. Dessa förbud är fastställda med lag eller förordning. Det är även klart vem makten att utfärda sådana förbud tillkommer.

Däremot så är godtyckligt utfärdade förbud och begräsningar utanför tjänst (ringa hem, besöka soldathem, gå på länk mm), uppställningar och andra idiotiska exerciser ad nauseam, straff som chef utan disciplinär makt utfärdar och med ”humor” uttalade nedsättande kommentarer om soldaterna sådant som inte hör tjänsten till.

Jag vet att Ni blev kränkta när Ni var rekryter. Jag vet att Ni hört om hur gruppcheferna i ”chefsstugan” skrattat åt löjliga saker dom hittat på och gjort, som tyckte var jättebra. Ni tycker förstås det är så det ska vara.

Led med förakt, liksom?

Tuffhet hos krigare innebär inte att kunna tåla och motstå kränkningar. Man behöver inte ha ”skinn på näsan” bara för att kunna ta emot sk*t. Tuffhet innebär att vara kunnig, säker i sig själv och ha förtroende sitt vapen, sina chefer (Er!) och sitt uppdrag. Detta ska Ni, bästa chefer, lära och ingjuta era soldater. Det kan bara ske med Ert eget exempel.

Led med exempel!

Det kommer Ni ihåg från befälsutbildningen Ni fått. Det högaktar ni. Bristen på exempel föraktar Ni.

Ta och fundera på Era första steg i det militära, vad och var Ni var innan det. Ni kände att Ni kom till en ny plats och själva kunde ta kontroll över Er framtid. Vara jämlika och få lika behandling och möjligheter. Ni tog kontrollen – ansvaret – och valde att bli chefer för att leda andra. Samtidigt tog Ni den svåraste uppgiften försvarsmakten kan bjuda på. Lika många av Era kamrater valde att göra en kortare tjänst och bli kunniga soldater som leds av bra chefer.

Bästa chef!

Två frågor: Hur ska det bli? Hur vill Du ha det?

Stridsvagnsbesättning granskar kartan innan anfall. Petroskoj (Petrozavodsk) 30 september 1941. Foto: SA-kuva, nr 52052. Fotograf: Erik Blomberg.  Källa: SA-kuva
Stridsvagnsbesättning granskar kartan innan anfall. Petroskoj (Petrozavodsk) 30 september 1941. Foto: SA-kuva, nr 52052. Fotograf: Erik Blomberg. Källa: SA-kuva

Du blev inte chef för att Du är bättre än någon annan människa. Du blev chef för att Du ska leda, lära, ta hand om Dina skickliga soldater och med dem utföra svåra uppdrag i väpnad strid. Uppdrag där soldater dör. På måndagen den 7 juli går Du in med noll förtroende av Dina underordnade. Rekryterna kommer in från porten med hundra förtroende. Nämligen Ditt :

62. Förmannen ska sträva efter att uppnå sina underordnades aktning och förtroende.

Allmänt tjänstereglemente 2009. Försvarsmakten.

Denna kaka kan Du inte vända på. Som chef ska Du förtjäna Dina underordnades aktning och förtroende. Dom existerar inte som ingångsvärde. Aktning kommer inte från gradbeteckningarna eller högljutt beteende. Aktning kommer från det hur Du bär Dig som chef och människa i samspråk med andra. Förtroende byggs inte upp med machismo och perveterade elitförbandsfasoner, utan den kommer från rätttvisa och hur Du bemöter Dina soldater som individer.

Gunnery Sgt. Shawn D. Angell is A drill instructor at the Officer Candidate School aboard Marine Corps Base Quantico, Va., dedicated to training, educating, evaluating and screening the many candidates who go through the course and turning them into Marine leaders. Photo By: Lance Cpl. John Kennicutt
Drill instructor at the Officer Candidate School aboard Marine Corps Base Quantico, Va.Photo by Lance Cpl. John Kennicutt

60. Förmannen ska vara rättvis mot sina underordnade och bemöta dem likvärdigt. Han eller hon bör slå vakt om deras välbefinnande, informera sig om deras önskemål, vägleda dem och ge dem råd samt sträva efter att vara ett gott och sporrande föredöme. De som utmärkt sig i sina uppgifter bör få beröm och vid behov belönas.

Allmänt tjänstereglemente 2009. Försvarsmakten.

Dessa citat från vårt rättesnöre är inte bara anvisningar, utan order. Märk ordvalen ”ska” och ”bör.” Den sista meningens ordning ”bör — och vid behov” innebär att om någon av Dina soldater utmärkt sig så ska han alltid få beröm och ifall hans prestation är så god att den uppfyller kriterier för en särskild belöning, så ska Du föreslå att han belönas.

Kom ihåg att liksom Dina rekryter har Ditt absoluta förtroende, har Du även Dina förmäns förtroende. Värna om det på det sättet Du kan – genom att uppträda rättvist, med respekt och ansvarsfullt.

Vi, Ni och jag – befälet i försvarmakten och vårt manskap, ska i all verksamhet utgå från vår värdegrund:

Patriotism innebär respekt för tidigare generationers arbete och uppoffringar. Vi vill se till framtida generationer har möjligheter till självständiga beslut i en ständigt föränderlig omgivning. Patriotism är tankar och gärningar där samhällets behov går före individens. 

Yrkesskicklighet är kunskap, skicklighet, attityd och yrkesfärdigheter. Yrkesskickligheten avbildas i kompetens, hög arbetsmoral, resultatinriktad verksamhet och självständig utveckling av färdigheter som befattningen kräver.

Rättvisa är jämlik behandling av värnpliktiga och anställd personal utan utslagning, trakasserier eller mobbning.

Säkerhet innebär att vi säkrar samhällets vitala funktioner. Vi försvarar hela riket och deltar i förebyggande och avvärjande av interna hot, internationellt samarbete och militär krishantering. Vi är beredda och utbildade för vårt uppdrag och vi löser det i alla omständigheter.

Ansvarskänsla är engagemang och vilja att lösa uppdrag för att nå givna mål.

Pålitlighet är konsekvent uppträdande och utförande av uppgifter enligt order och anvisningar. Försvarsmakten ska i alla situationer åtnjuta folkets och statsledningens förtroende.

Samarbete är grundförutsättningen för att lösa uppdrag. Samarbetet syns i att vi gör tillsammans, uppmuntrar, stöder och hjälper varandra samt uppskattar vår egen gemenskap och våra partners.

//James


P.S.

Gör bra, gör rätt! Om det ibland känns svårt, så kan Du ställa Dig frågorna:

  1. Vad kommer mina soldater att berätta om tjänsten efter att jag lärt och lett dom?
  2. Hurdana nya chefer skapar vi med vårt exempel?

Bästa chefer!

Bästa chefer vid Nylands brigad och övriga truppförband!

Jag gratulerar Er med anledningen av avslutad underofficerskurs och befordran till undersergeanter. Jag skrev till Era chefer den 30 juni med rubriken ”Öppet brev till beväringschefer.” Jag hoppas Ni vill ta Er tiden att med eftertanke läsa detta inlägg, som orientering för Ert kommande befäl och truppföring. Jag välkomnar öppen debatt i kommentarer.


Jag skriver främst till Er som inleder Er chefsperiod i försvarsmakten med kontingenten 2/14 som rycker in på måndagen den 7 juli. Ni utgör en stor del av försvarsmaktens befäl och den överlägset största personalgruppen.

Ett nytt bud ger jag er: att ni inte skall kränka.

Urspr. Joh 13:34

En av försvarsmaktens uppgifter är:

Tryggande av befolkningens livsbetingelser, de grundläggande fri- och rättigheterna och statsledningens handlingsfrihet samt försvar av den lagliga samhällsordningen.

Lag om försvarsmakten (551/2007) 2 §, 1 mom, pkt 1b.

Varken Ni eller jag, eller någon annan förman, har rätt att inskränka individens fri- och rättigheter mera än vad för tjänstens utförande är nödvändigt. Den främsta inskränkningen på individens frihet är per se värnplikten. Därtill kommer en del begränsningar som härstammar från den väpnade stridens krav, t.ex angående operativ säkerhet; chefen för grundenheten kan förbjuda användning av mobiltelefoni under en krigsövning; det råder fotograferingsförbud på militärt område. Dessa förbud är fastställda med lag eller förordning. Det är även klart vem makten att utfärda sådana förbud tillkommer.

Däremot så är godtyckligt utfärdade förbud och begräsningar utanför tjänst (ringa hem, besöka soldathem, gå på länk mm), uppställningar och andra idiotiska exerciser ad nauseam, straff som chef utan disciplinär makt utfärdar och med ”humor” uttalade nedsättande kommentarer om soldaterna sådant som inte hör tjänsten till.

Jag vet att Ni blev kränkta när Ni var rekryter. Jag vet att Ni hört om hur gruppcheferna i ”chefsstugan” skrattat åt löjliga saker dom hittat på och gjort, som tyckte var jättebra. Ni tycker förstås det är så det ska vara.

Led med förakt, liksom?

Tuffhet hos krigare innebär inte att kunna tåla och motstå kränkningar. Man behöver inte ha ”skinn på näsan” bara för att kunna ta emot sk*t. Tuffhet innebär att vara kunnig, säker i sig själv och ha förtroende sitt vapen, sina chefer (Er!) och sitt uppdrag. Detta ska Ni, bästa chefer, lära och ingjuta era soldater. Det kan bara ske med Ert eget exempel.

Led med exempel!

Det kommer Ni ihåg från befälsutbildningen Ni fått. Det högaktar ni. Bristen på exempel föraktar Ni.

Ta och fundera på Era första steg i det militära, vad och var Ni var innan det. Ni kände att Ni kom till en ny plats och själva kunde ta kontroll över Er framtid. Vara jämlika och få lika behandling och möjligheter. Ni tog kontrollen – ansvaret – och valde att bli chefer för att leda andra. Samtidigt tog Ni den svåraste uppgiften försvarsmakten kan bjuda på. Lika många av Era kamrater valde att göra en kortare tjänst och bli kunniga soldater som leds av bra chefer.

Bästa chef!

Två frågor: Hur ska det bli? Hur vill Du ha det?

Stridsvagnsbesättning granskar kartan innan anfall. Petroskoj (Petrozavodsk) 30 september 1941. Foto: SA-kuva, nr 52052. Fotograf: Erik Blomberg.  Källa: SA-kuva
Stridsvagnsbesättning granskar kartan innan anfall. Petroskoj (Petrozavodsk) 30 september 1941. Foto: SA-kuva, nr 52052. Fotograf: Erik Blomberg. Källa: SA-kuva

Du blev inte chef för att Du är bättre än någon annan människa. Du blev chef för att Du ska leda, lära, ta hand om Dina skickliga soldater och med dem utföra svåra uppdrag i väpnad strid. Uppdrag där soldater dör. På måndagen den 7 juli går Du in med noll förtroende av Dina underordnade. Rekryterna kommer in från porten med hundra förtroende. Nämligen Ditt :

62. Förmannen ska sträva efter att uppnå sina underordnades aktning och förtroende.

Allmänt tjänstereglemente 2009. Försvarsmakten.

Denna kaka kan Du inte vända på. Som chef ska Du förtjäna Dina underordnades aktning och förtroende. Dom existerar inte som ingångsvärde. Aktning kommer inte från gradbeteckningarna eller högljutt beteende. Aktning kommer från det hur Du bär Dig som chef och människa i samspråk med andra. Förtroende byggs inte upp med machismo och perveterade elitförbandsfasoner, utan den kommer från rätttvisa och hur Du bemöter Dina soldater som individer.

Gunnery Sgt. Shawn D. Angell is A drill instructor at the Officer Candidate School aboard Marine Corps Base Quantico, Va., dedicated to training, educating, evaluating and screening the many candidates who go through the course and turning them into Marine leaders. Photo By: Lance Cpl. John Kennicutt
Drill instructor at the Officer Candidate School aboard Marine Corps Base Quantico, Va.Photo by Lance Cpl. John Kennicutt

60. Förmannen ska vara rättvis mot sina underordnade och bemöta dem likvärdigt. Han eller hon bör slå vakt om deras välbefinnande, informera sig om deras önskemål, vägleda dem och ge dem råd samt sträva efter att vara ett gott och sporrande föredöme. De som utmärkt sig i sina uppgifter bör få beröm och vid behov belönas.

Allmänt tjänstereglemente 2009. Försvarsmakten.

Dessa citat från vårt rättesnöre är inte bara anvisningar, utan order. Märk ordvalen ”ska” och ”bör.” Den sista meningens ordning ”bör — och vid behov” innebär att om någon av Dina soldater utmärkt sig så ska han alltid få beröm och ifall hans prestation är så god att den uppfyller kriterier för en särskild belöning, så ska Du föreslå att han belönas.

Kom ihåg att liksom Dina rekryter har Ditt absoluta förtroende, har Du även Dina förmäns förtroende. Värna om det på det sättet Du kan – genom att uppträda rättvist, med respekt och ansvarsfullt.

Vi, Ni och jag – befälet i försvarmakten och vårt manskap, ska i all verksamhet utgå från vår värdegrund:

Säkerhet innebär att vi säkrar samhällets vitala funktioner. Vi försvarar hela riket och deltar i förebyggande och avvärjande av interna hot, internationellt samarbete och militär krishantering. Vi är beredda och utbildade för vårt uppdrag och vi löser det i alla omständigheter.

Pålitlighet betyder att vi städse agerar som en del av folkväldet och verkställer statsledningens beslut. Hos medborgare och statsledning likväl som hos vår egen personal ska finnas ett djupt förtoende för vår verksamhet. Vi utgörs av folket, vi står vid folket och svär vår trohet till folket.

Trovärdighet är lika med trovärdigheten i vår försvarsförmåga. Detta är den viktigaste faktoren i förebyggandet av externa hot mot Finland såväl som upprätthållandet av försvarsviljan. Vi bygger trovärdigheten genom att utbilda tuffa och kunniga krigare med vilja. Vilja kommer från tillit och sammanhållning.

Patriotism innbär att vi arbetar för fosterlandets framtid med respekt för tidigare generationers uppoffringar. Vi vill se till att våra barn har möjligheter till framgång och självständiga beslut i en ständigt föränderlig omgivning. Vi minns våra hjältar och deras gärningar. I krig slutar vi strida bara när det inte längre finns någon fiende och den  minsta biten av riket är fritt från främmande makt.


P.S. Gör bra, gör rätt! Om det ibland känns svårt, så kan Du ställa Dig frågorna:

  1. Vad kommer mina soldater att berätta om tjänsten efter att jag lärt och lett dom?
  2. Hurdana nya chefer skapar vi med vårt exempel?

När jag blev kränkt

Bästa chefer!

Jag skriver till Er om ett känsligt minne från min beväringstid som jag inte än idag kommit till rätta med. Jag vill dela min erfarenhet med Er, i hopp om att Ni kan få handledning av denna erfarenhet och bli bättre. Jag ber Er komma ihåg att jag inte som officer och kapten anser mig vara ”mera chef” än Ni; vi är alla försvarsmaktens befäl och Ni utgör den största personalgruppen av befälet… Och Ni är alla ”stridsbefäl.” Jag är bara en ”stabsråtta.”

1./Er.P 28. Ryhmänjohtaja miehineen yhdyshaudassa. Alikersantti Heinonen.
1./Er.P 28. Ryhmänjohtaja miehineen yhdyshaudassa. Alikersantti Heinonen. Lähde: SA-kuva.fi

Sensommaren 1996. 18 år sedan. En varm juli och augusti månad, med regn endast på nätterna och heta dagar. För det mesta över 25 grader till klockan åtta på kvällen. Indiansommar, heter det. Varje gång vi marscherade till skjutbanan och Galoppskogen var det nära att någon blev på vägen. Våra chefer tog oss genom ”Lilla Vietnam” bakom ridstallen. Ett träskhelvete med myggor och tung i full stridsutrusting. En gång var jag bland dom sista i kolonnen. Träsket trampades djupare och djupare. Med stinkande vatten till bröstet kämpade jag vidare. Stormgeväret höll jag ovanför huvudet. Den var min livsförsäkring, det visste jag redan efter ett par veckor. Indrillat, liksom. Så sjönk jag in. ”S—n, h—ete!” En av våra chefer är på rätt plats i kolonnen. Sist. Ser till att alla är med. En hand sträcks mot mig. Killen, min chef, som väger 20 kilo mindre än jag tar ett hårt grepp om mig och säger med ett leende: ”Drukna int nu, Mashiri!” Hans hand lyfter mig fjäderlätt upp ur träsket och skuffar mig framåt. I det ögonblicket tänker jag:

Min chef. Min idol. Ledarskap förskoppsligad. Tuff kustjägare. Min chef. Så stolt.

Några veckor senare. Vi står i korridoren uppställda för styrkegranskning. Hett som bara f-n. Officersaspiranterna hade fått sk-t för vår march till matsalen. Det såg inte ut som blivande kustjägare. Det ropas ”Vittu! Saatana!” Vi beordras ner i huk. Gång på gång. Låren brinner. Sen ska vi hoppa som pingisbollar i huk. Låren brinner. Jag kämpar. Jag vill bli en stenhård kustjägare som mina chefer. Rekryter faller ur ledet. Svetten pärlar även på chefernas tinningar. Ett par avsvimmade rekryter bärs till stugor och läggs med fötterna upp. Fönster öppnas. Jag tappar koll på tiden efter första halvtimmen. Låren brinner. Det slutar aldrig.

Senare på kvällen och på morgonen går rykten som bekräftas. En kille fördes till Västra Nylands sjukhus med nåt som beskrevs som ”rytmstörningar i hjärtat.” Det blir först ett militärt disciplinfall. Sedan åklagare och rättegång. Domstolen konstaterar något i stil med att det trots de ovanliga metoderna i styrkegranskningen inte gjordes nåt brott. Vi delar åsikten. Glada över att våra chefer inte åkt dit. Glada över att vår uselhet inte får mera uppmärksamhet. Vi talar sinsemellan. Lovar att vara tuffa kustjägare och bli bra chefer. Utbilda våra egna rekryter bättre så att vi inte tvingas ta till så extrema metoder som våra chefer. Vi tycker att det är okej. Vi är glada över att killen som väckte ett j–la liv om det hela snabbt blev förflyttad till luftvärnregementet i Åbo. Rätt plats för en mes. Sitta vid en lv-kanon och skjuta lite. Han skulle aldrig ha blivit kustjägare. Va f-n, 28-årig filosofie magister! Långhårig intellektuell hippie. Borde ha fått civiltjänst, typ.

Denna händelse har jag än idag svårt med. Jag har hela tiden tyckt att det var okej. Jag tyckte domstolen gav dom misstänkta och oss (kompaniet) rätt.

Nej.

Jag blev kränkt. Vi blev kränkta. Det var en kollektiv bestraffning som togs ut på dom som hade gjort så bra dom kunde. Dom som avgudade sina chefer. Var stolta. Hade förtroende. Vi fick en fel och äckligt förvrängd bild av chefskap. Hela vår kommande utbildning genomsyrades av att vi sökte hårdhet genom fysisk bestraffning.

På underofficerskursen marscherade vi igen en gång tillbaka från skjutbanan. Två elevplutoner. Bara en kunde vinna. Målet var vid de rödas minnesmärke vid slutet av det som idag går under namnet beväringarnas parkeringsplats. Vi löper ikapp. Jag är elevchef och leder från täten. Den andra plutonens elevechef Kennet, handbollsmålvakt som jag, har tufft. Han börjar i täten och faller bakom. På sista kilometern passerar vi. Jag beordrar: Pluton – andra plutonens elevchef till höger orkar inte längre, hälsa Kennet, katse oikeaan – PÄIN! En tjock klunga av spott träffar mitt ansikte. Jag blir rasande. Torkar spottet. Uppdrag först. Vi kommer i perfekt ordning till mål. Ställer upp, gör anmälan. Andra plutonen kommer som en sparvflock här och där, anmäler innan dom sista tagit sin plats. Utbildarna, våra tuffa militärmästare, våra hjältar, har fint spelöga. Visar känslor sinsemellan. Spelar oenighet och håller för sin egen pluton. Kommer till slut överens om lika resultat. Skakar hand.

Vi går in på förläggningen. Lägger vapnen i ställningarna. Jag kokar med spott på kinden. Kompisarna frågar om det. Kennet hånflinar. Jag tar mitt stormgevär från ställningen. Går till hans stuga. Ropar: Nu s–an! Vänder kolven. Tänker slå. Tvekar bara lite.

Elevplutoncheferna! Bombskyddet! Nu!

Våra utbildare. Tummen på pulsen. Vi traskar ner i bombskyddet. Får en uppläxning. Förstår att vi ska strida tillsammans, inte mot varanda. Igen –– min chef; klok, lugn, gammal. Fokuserad på uppdraget.

Tillsammans. Nummer två i brigadens motto: Sammanhållning.

Bästa chef!

Kränk inte Dina vapenbröder. Ni är varandras livsförsäkring. Utfärda inte godtyckliga kollektiva straff. Samtala med dom i Din grupp som har det svårt och tufft. Led dom till bättre prestationer. Bjud på Dig själv som människa och chef individuellt och intimt. Förtroende skapas med personligt bemötande; samtal och ledarskap. Inte med att Du garvar och hojtar framför ledet.

Du är den viktigaste länken i vårt befäl. Men bara med Din grupp bakom Dig.

Öppet brev till beväringschefer

Bästa chefer!

Jag skriver främst till Er som inleder Er chefsperiod i försvarsmakten med kontingenten 2/14 som rycker in på måndagen den 7 juli. Ni utgör en stor del av försvarsmaktens befäl och den överlägset största personalgruppen.

Ett nytt bud ger jag er: att ni inte skall kränka.

Urspr. Joh 13:34

En av försvarsmaktens uppgifter är:

Tryggande av befolkningens livsbetingelser, de grundläggande fri- och rättigheterna och statsledningens handlingsfrihet samt försvar av den lagliga samhällsordningen.

Lag om försvarsmakten (551/2007) 2 §, 1 mom, pkt 1b.

Varken Ni eller jag, eller någon annan förman, har rätt att inskränka individens fri- och rättigheter mera än vad för tjänstens utförande är nödvändigt. Den främsta inskränkningen på individens frihet är per se värnplikten. Därtill kommer en del begränsningar som härstammar från den väpnade stridens krav, t.ex angående operativ säkerhet; chefen för grundenheten kan förbjuda användning av mobiltelefoni under en krigsövning; det råder fotograferingsförbud på militärt område. Dessa förbud är fastställda med lag eller förordning. Det är även klart vem makten att utfärda sådana förbud tillkommer.

Däremot så är godtyckligt utfärdade förbud och begräsningar utanför tjänst (ringa hem, besöka soldathem, gå på länk mm), uppställningar och andra idiotiska exerciser ad nauseam, straff som chef utan disciplinär makt utfärdar och med ”humor” uttalade nedsättande kommentarer om soldaterna sådant som inte hör tjänsten till.

Jag vet att Ni blev kränkta när Ni var rekryter. Jag vet att Ni hört om hur gruppcheferna i ”chefsstugan” skrattat åt löjliga saker dom hittat på och gjort, som tyckte var jättebra. Ni tycker förstås det är så det ska vara.

Led med förakt, liksom?

Tuffhet hos krigare innebär inte att kunna tåla och motstå kränkningar. Man behöver inte ha ”skinn på näsan” bara för att kunna ta emot sk*t. Tuffhet innebär att vara kunnig, säker i sig själv och ha förtroende sitt vapen, sina chefer (Er!) och sitt uppdrag. Detta ska Ni, bästa chefer, lära och ingjuta era soldater. Det kan bara ske med Ert eget exempel.

Led med exempel!

Det kommer Ni ihåg från befälsutbildningen Ni fått. Det högaktar ni. Bristen på exempel föraktar Ni.

Ta och fundera på Era första steg i det militära, vad och var Ni var innan det. Ni kände att Ni kom till en ny plats och själva kunde ta kontroll över Er framtid. Vara jämlika och få lika behandling och möjligheter. Ni tog kontrollen – ansvaret – och valde att bli chefer för att leda andra. Samtidigt tog Ni den svåraste uppgiften försvarsmakten kan bjuda på. Lika många av Era kamrater valde att göra en kortare tjänst och bli kunniga soldater som leds av bra chefer.

Bästa chef!

Två frågor: Hur ska det bli? Hur vill Du ha det?

Stridsvagnsbesättning granskar kartan innan anfall. Petroskoj (Petrozavodsk) 30 september 1941. Foto: SA-kuva, nr 52052. Fotograf: Erik Blomberg.  Källa: SA-kuva
Stridsvagnsbesättning granskar kartan innan anfall. Petroskoj (Petrozavodsk) 30 september 1941. Foto: SA-kuva, nr 52052. Fotograf: Erik Blomberg. Källa: SA-kuva

Du blev inte chef för att Du är bättre än någon annan människa. Du blev chef för att Du ska leda, lära, ta hand om Dina skickliga soldater och med dem utföra svåra uppdrag i väpnad strid. Uppdrag där soldater dör. På måndagen den 7 juli går Du in med noll förtroende av Dina underordnade. Rekryterna kommer in från porten med hundra förtroende. Nämligen Ditt :

62. Förmannen ska sträva efter att uppnå sina underordnades aktning och förtroende.

Allmänt tjänstereglemente 2009. Försvarsmakten.

Denna kaka kan Du inte vända på. Som chef ska Du förtjäna Dina underordnades aktning och förtroende. Dom existerar inte som ingångsvärde. Aktning kommer inte från gradbeteckningarna eller högljutt beteende. Aktning kommer från det hur Du bär Dig som chef och människa i samspråk med andra. Förtroende byggs inte upp med machismo och perveterade elitförbandsfasoner, utan den kommer från rätttvisa och hur Du bemöter Dina soldater som individer.

Gunnery Sgt. Shawn D. Angell is A drill instructor at the Officer Candidate School aboard Marine Corps Base Quantico, Va., dedicated to training, educating, evaluating and screening the many candidates who go through the course and turning them into Marine leaders. Photo By: Lance Cpl. John Kennicutt
Drill instructor at the Officer Candidate School aboard Marine Corps Base Quantico, Va.Photo by Lance Cpl. John Kennicutt

60. Förmannen ska vara rättvis mot sina underordnade och bemöta dem likvärdigt. Han eller hon bör slå vakt om deras välbefinnande, informera sig om deras önskemål, vägleda dem och ge dem råd samt sträva efter att vara ett gott och sporrande föredöme. De som utmärkt sig i sina uppgifter bör få beröm och vid behov belönas.

Allmänt tjänstereglemente 2009. Försvarsmakten.

Dessa citat från vårt rättesnöre är inte bara anvisningar, utan order. Märk ordvalen ”ska” och ”bör.” Den sista meningens ordning ”bör — och vid behov” innebär att om någon av Dina soldater utmärkt sig så ska han alltid få beröm och ifall hans prestation är så god att den uppfyller kriterier för en särskild belöning, så ska Du föreslå att han belönas.

Kom ihåg att liksom Dina rekryter har Ditt absoluta förtroende, har Du även Dina förmäns förtroende. Värna om det på det sättet Du kan – genom att uppträda rättvist, med respekt och ansvarsfullt.

Vi, Ni och jag – befälet i försvarmakten och vårt manskap, ska i all verksamhet utgå från vår värdegrund:

Säkerhet innebär att vi säkrar samhällets vitala funktioner. Vi försvarar hela riket och deltar i förebyggande och avvärjande av interna hot, internationellt samarbete och militär krishantering. Vi är beredda och utbildade för vårt uppdrag och vi löser det i alla omständigheter.

Pålitlighet betyder att vi städse agerar som en del av folkväldet och verkställer statsledningens beslut. Hos medborgare och statsledning likväl som hos vår egen personal ska finnas ett djupt förtoende för vår verksamhet. Vi utgörs av folket, vi står vid folket och svär vår trohet till folket.

Trovärdighet är lika med trovärdigheten i vår försvarsförmåga. Detta är den viktigaste faktoren i förebyggandet av externa hot mot Finland såväl som upprätthållandet av försvarsviljan. Vi bygger trovärdigheten genom att utbilda tuffa och kunniga krigare med vilja. Vilja kommer från tillit och sammanhållning.

Patriotism innbär att vi arbetar för fosterlandets framtid med respekt för tidigare generationers uppoffringar. Vi vill se till att våra barn har möjligheter till framgång och självständiga beslut i en ständigt föränderlig omgivning. Vi minns våra hjältar och deras gärningar. I krig slutar vi strida bara när det inte längre finns någon fiende och den  minsta biten av riket är fritt från främmande makt.

P.S.

Gör bra, gör rätt! Om det ibland känns svårt, så kan Du ställa Dig frågorna:

  1. Vad kommer mina soldater att berätta om tjänsten efter att jag lärt och lett dom?
  2. Hurdana nya chefer skapar vi med vårt exempel?