Säkerhetspolitik från akademin

Med anledning av att jag blev intervjuad av Meddelanden från Åbo Akademi, så vill jag här återpublicera ingresserna och länka till några intressanta intervjuer från samma tidning. Samtidigt finner jag det värt att fästa uppmärksamhet vid MfÅA, som i ett antal nummer behandlat omvärldsläget från en säkerhetssynpunkt. Längst ner hittar Du andra mycket läsvärda artiklar från MfÅA. Länkarna tar dig till webbversionen och pdf-länkarna öppnar direkt på rätt sida.


Säkerhetspolitiken i Norden mera hotdriven och mindre viljedriven

carl-bergqvist

Carl Bergqvist. Foto: Privat.

Den ryska desinformationen har inverkat på hur medierna rapporterar händelser relaterade till rysk militär aktivitet. Med des­in­for­mationen har Ryssland lyckats föra in en osäkerhet i hur man förhåller sig till allt som rapporteras, både hos journalister och den enskilde mottagaren som själv måste agera källkritiskt.


Ryssland har efter ett år av krig inte uppnått sina mål

Fredrik-Westerlund

Fredrik Westerlund. Foto: FOI

Ryssland agerar aggressivt i sitt närområde för att markera sina stormaktsambitioner. I relation till sina grannar har Ryssland en näs­tan outsinlig militär eskalationsdominans som vilar på världens största kärnvapenarse­nal. Därför är det ingen i väst som vill eller vågar riskera en direkt konfrontation med Ryssland.


Vanliga människor vet inte hur dåligt kriget går för Ukraina

bildbyline-ALL-i-Kiev-(1)

Anna-Lena Laurén. Foto: Förbipasserande ukrainare.

I Ukraina pågår ett krig som först nu på allvar börjar lyftas fram på den internationella politiska arenan. Men bilden av vad som pågår är diffus, delvis bero­ende på den ryska desinformationen, delvis på grund av den Ukrainska statens inkompetens.


Vårt politiska narrativ binder oss

mashiri1

I förgrunden den högst aktive James Mashiri. I bakgrunden den pensionerade motorkanonbåten Nuoli 8.

Ur militär synpunkt är en läxa av det vi ser hända i Ukraina att vi måste ha fler förband som är gripbara direkt, säger James Mashiri. Ur ett framtida perspektiv verkar  det också som att vi måste  ingå någon form av för­svars­samarbete. ”Nato” – säger Mashiri – efter­som vi inte har inte råd med alla rele­van­ta typer av försvarsförmåga efter år 2030.


Mera läsvärda artiklar om krig och säkerhet i MFÅA

Meddelanden från Åbo Akademi 9-2014 [Syrien–Mellanöstern]

Meddelanden från Åbo Akademi 12-2013 [Krigsskador, PTSD]

Meddelanden från Åbo Akademi 11-2013 [Cyber, Snowden]


//James