Inför den 3e Finlandssvenska försvarsdagen den 18 januari 2013 har jag fått möjligheten att på min blogg intervjua försvarsministerns specialmedarbetare Patrik Gayer.
Patrik Gayer (pol.kand, född 1986) är försvarsminister Carl Haglunds specialmedarbetare sedan juni 2012. Tidigare har Patrik jobbat som specialmedarbetare vid Europaparlamentet i Bryssel. Patrik var kandidat i kommunalvalet 2012 och är nu suppleant i Helsingfors stadsfullmäktige. Patrik är ordförande för Reservofficerare vid Nylands Nation. Du kan följa Patrik på Twitter.
James Mashiri: Tack för detta intervjutillfälle.
Patrik Gayer: Tack för möjligheten att få diskutera säkerhets- och försvarspolitik. Vikten av social media och kommunikation över internet ökar konstant och det är viktigt att delta i debatten även i denna sfär. En öppen diskussion om framtidens utmaningar och möjligheter är nödvändig och försvars- och säkerhetspolitiken är inget undantag. Denna diskussionskultur är tyvärr inte alltid en självklarhet i Finland. Så med denna lilla insats hoppas jag kunna dra mitt strå till stacken för en öppen diskussion om Finlands försvars framtid.
James: I Sverige har man nu avslutat Folk och Försvars rikskonferens i Sälen, som är den mest betydande inledningen på det säkerhetspolitiska året 2013 i Sverige. Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen besökte Sälen, prisade Sverige som partner och suddade kanske lite grand ut gränsen mellan partner och medlem, men behöll den vid åtaganden under artikel 5. Efter honom talade Estlands utrikesminister Urmas Paet nästan konsekvent om ”Sverige och Finland”. Är Finland verkligen en lika uppskattad och kunnig partner som Sverige?
Patrik: Den årliga konferensen förde som vanligt med sig en t.o.m. gränsöverskridande debatt om säkerhetspolitiken i Östersjö området. Dock skall vi minnas att den arrangerades i Sverige och att det således inte är en överraskning att såväl generalsekreterare Rasmussen som minister Paet riktade sina kommentarer till Sverige.
Finland är ett pålitligt partnerskapsland som deltagit i partnerskapssamarbetet ända sedan det inleddes. Genom reformen av Natos partnerskapspolitik vid utrikesministermötet i Berlin 2011 ges samtliga partnerländer en likvärdig ställning.
Partnerländerna har fått allt större betydelse för Natos verksamhet och gör en betydande insats inom krishanteringsverksamheten och det övriga säkerhetspolitiska samarbetet. I den nya försvars- och säkerhetspolitiska redogörelsen framkommer det klart att Finland eftersträvar en vidareutveckling av Natosamarbetet på ett sätt som gagnar båda parterna.
James: Försvarsministern kom i Hufvudstadsbladet fram med uttalandet att Sverige nog kan förvänta sig någon form av bistånd vid angrepp. Detta tolkades snabbt som ett löfte på att ”Sveriges sak är vår” och att vi skickar trupper om Sverige angrips?
Patrik: Jag tror dock att de flesta finländare håller med om att det vid en eventuell kris är naturligt att Finland skulle hjälpa Sverige på ett eller annat sätt. Hjälpens karaktär är ju naturligtvis rakt bunden till krisens karaktär. Det innebär att detta väldigt enkelt blir en alltför spekulativ diskussion. Personligen anser jag att ministerns kommentar, med tanke på våra länders nära relationer och gemensamma historia, är föga överraskande.
Som du skrev på din blogg blev ministerns ord rejält förvrängda. Rubriksättningen var rafflande och det drogs allt för långtgående slutsatser om vad ministern sade. En del av den traditionella median gjorde även sitt bästa för att måla upp konflikter mellan ministern och andra aktörer, konflikter som i verkligheten inte existerar, gällande hans kommentarer om ministrarna Bildt och Enströms debattartikel i Dagens Nyheter. Ministern sade väldigt tydligt att ifall Finland och Sverige ingår ett omfattande gemensamt ägande av centralt försvarsmateriel blir det aktuellt att diskutera eventuella juridiska avtal länderna emellan. Han varken förespråkade försvarsallians eller internationella avtal utan talade endast om förutsättningarna för det som de svenska ministrarna tog upp.
Det nordiska samarbetet med bl.a. Sverige är dagligt och bedrivs inom en rad olika delområden, däribland strategisk utveckling, utbildning och övningar men även t.ex. i internationell krishantering. Det fördjupade samarbetet främjar upprätthållandet och utvecklandet av de militära kapaciteterna och utvecklar även interoperabiliteten. Det å sin sida gör det enklare för oss att fungera effektivt i samverkan med de andra länderna inom utbildningen, övningsverksamheten, övervakningsuppdragen samt vid anskaffningen av försvarsmateriel.
Vi ser med iver fram emot att fungera som ordförandeland för det nordiska försvarssamarbetsforumet Nordefco och är övertygade om att det kommer att bringa ett mervärde för det finländska försvaret även framöver. Det är viktigt att vi öppet kan diskutera vad detta samarbete kan innebära i framtiden, då vi redan nu i den nya redogörelsen kan läsa att försvaret står inför stora ekonomiska utmaningar under de kommande decennierna.
James: Tack för intervjun!
Patrik: Tack för möjligheten att reda ut några detaljer som blivit oklara ifall man följt med rapporteringen i media den gångna veckan. Jag rekommenderar dina läsare att följa försvarsministeriets officiella twitter konto @DefenceFinland, samt att gilla ”Suomen puolustusministeriö” på facebook för nyheter om försvarsförvaltningen. Jag uppmuntrar även alla medborgare att vara i kontakt med oss på ministeriet ifall ni har frågor eller idéer.
Du vet väl att Du kan följa mig på Twitter. Om den Finlandssvenska försvarsdagen twittrar jag med taggen #fisvfd.
Random thoughts 