Eld och lågor, del 3 (Natodebatten)

NATO-Russia Council meeting in Sochi, Russia. 4 July 2011. © NATO.

Lovorden uppskattad, särskild, kunnig hör man ofta då Finlands och Sveriges partnerskap med Nato kommer på tal. Norges försvarsminister och Estlands utrikesminister har offentligt sagt att vi är nästan som medlemmar och att de gärna skulle se oss i Nato.

Men vi är inte en medlem. Och inte ens den mest uppskattade partnern. För det är Ryssland. Nato har ännu inte format ett Nato-Finland–Sverige råd. Däremot sitter Ryssland med 28 medlemsstater vid samma bord i Nato-Ryssland rådet. Till detta bord får inte Finland och Sverige komma även om vi stod på agendan.

Partners är partners, förutom Ryssland. Ryssland för samtal med Nato som inverkar på oss utan att vi är med. I detta avseende lämnar nästan-medlemskapet oss utanför de fora, där vägande samtal med Ryssland förs. Vår roll som brobyggare slutade redan på 90-talet. Nu är det tid att vakna från idet.

En motivering för nej till Nato är att man inte vill irritera eller förarga Ryssland. Skulle Ryssland verkligen bli förargat, om det bland Natomedlemmarna fanns ett land som verkligen förstår Ryssland? Ett Natomedlemskap innebär inte automatiskt försvagade Rysslandsrelationer, utan kan även ge ökat inflytande.

//James

Åsikterna jag här uttryckt är mina egna och jag uttrycker dem som privat person. De reflekterar inte nödvändigtvis försvarsmaktens eller någon annan myndighets officiella linje. Och nej, jag är inte en natoentusiast.