Kaosmåndag och permissionsfredag (Soldater och ekonomi, del 1)

Bästa läsare!

Detta är inte ett fullt utvecklat förslag till övningsstruktur, utan tankar om hur vi kunde gå mot verklig effektivitet och bättre övade krigsförband genom att skapa en ny övningsstruktur för försvarsmakten. Jag har låtit bli att analysera ett flertal faktorer, bland andra tillgängligheten hos personalen och användbarheten av särskild materiel. Det är möjligt att de negativa effekterna av det jag presenterar gör hela förslaget olönsamt. Syftet med detta blogginlägg är att skapa diskussion och samla åsikter om effektiviteten av försvarsmaktens övningsverksamhet. Därför välkomnar jag alla mina läsare; beväringar, reservister, yrkessoldater – manskap och befäl tillika och förstås civila, att kommentera, skjuta i sank och utveckla detta argument.
  Jag skriver i skarpt för att väcka tankar och debatt, men kommentera med god ton och stil, fokusera på din åsikt och uppskatta andras kommentarer. Detta är mina allmänna regler för kommentering. Jag skriver med eget namn, men Du får gärna kommentera anonymt.

 

Skeneffektiv övningsverksamhet

Försvarsmaktens nutida övningar präglas av vad jag vill kalla för skeneffektivitet. Vi övar sällan över veckosluten, men tränger istället övningarna in i kalendern med övningsstart på måndagar och slut på fredagar för att spara dyra lördags- och söndagstillägg. Detta verkar både kostnadseffektivt och då vi samtidigt använder vardagarna fullt ut så får verksamheten en prägel av högeffektivitet som verkar legitim. För de flesta soldater är det helt självklart vilket kaos en måndagsstart innebär och hur bättre halvan av fredagen går till materielvård (tillsyn) och permissionsgranskningar. Torsdagen i fält går åt till vila (säksömn) för att soldaterna ska kunna köra hem på fredagen. Hallå! Det här är inte effektivitet. Det är bortkastade övningstimmar.

Förvaltningen lider, då det blir en övningssträcka på 2×5 vardagar och fältväbeln (kvartermästare) och kompanichefen försöker hinna ikapp med sina soldaters löner och dagpenning, tjänsteresor, semestrar, permissioner och vardagliga bekymmer på måndag förmiddag och fredag eftermiddag. I värsta fall tar de arbeten med sig till övning och använder den tid som borde gå till nästa övningsdygns samordning och förberedelser för att förvalta enheten.

Kostnaderna för övningsdygn
Utgift Vardag Lördag Söndag
Övningsersättning 119,65 € 149,56 € 179,48 €
Dagtraktamente 38,00 € 38,00 € 38,00 €
VaEL pensionsförsäkring 23,75 %
Socialskyddsavgift 2,04 %
Olycksförsäkringsavgift m.fl. 8,13 ‰
TOTALT 189,48 € 227,35 € 265,22 €

 

En fem dagars övning utgörs i effektiv tid av en halv måndag , tisdag och onsdag fullt ut, en knapp torsdag och en tredjedels fredag. Vi betalar för fem dygn, men får som bäst ut lite över 3½ dagar.

Ser vi på kostnaderna så innebär detta för tio (10) yrkessoldater i övningssammansättning 9 474,00 €. Priset för en effektiv övningstimme blir 169,18 €, om vi räknar att en full dag har 16 effektiva övningstimmar.

Våra övningar är korta och vi rusar som huvudlösa höns från ett moment till ett annat, med ingen tid att upprepa dåliga prestationer, föga tid för chefer att fullt utveckla sina stridsplaner samt beordra och verkställa dem och för lite tid för att effektivt samordna strid mellan övningsmotståndare och blå styrka, vilket i sin tur leder till bristfällig måluppfyllnad. Lyckligtvis finns det en hel del övningar i försvarsmakten som åtminstone på basen den skriftliga övningsordern har ett syfte, men saknar målbilder eller målsättningar. Nå ja, övningar leds inte med papper…

Måttstock och målbild

Våra soldater och krigsförband skall kunna lösa sina uppgifter i två veckors oavbruten stridskontakt och under dessa kraftsamla till avgörande strid som varar 3–4 dagar.

Till mina svenska läsare: Denna måttstock på förmåga och ”soldat- och förbandsuthållighet” kommer direkt från slaget vid Tali-Ihantala 1944, då vi avvärjde ryskt angrepp och framgångsrikt försvarade vår självständighet. För att vara trogna vårt arv borde vi ännu lägga in ”mot en överlägsen fiende”.

Parentes: Här har vi det enkla svaret på försvarets uthållighet. Den finska försvarsmakten har åtminstone en två veckors uthållighet om alla våra stridande förband samtidigt utsätts för angrepp.

Med fem dagars övningar som varvas med permission når vi inte detta krav. Vi belastar inte våra soldater och vårt befäl på ett sätt som verkligen skulle utmana dem och visa vad de går för. För att kunna bedöma förmågan på ett krigsförband krävs att förbandet mäts i rätt omgivning. Dag fyra av den fem eller sex dagars övning gör det för enkelt och förvränger våra resultat.

Att krigsövningar inte får ordnas på veckosluten utan särskilda motiveringar och tillstånd är något som vi alla vet(?) Jag har hört detta kategoriska förbud ett flertal gånger som muntlig order av mina överordnade och den återkommer nu och då i diverse planeringsanvisningar. Detta utgör i sin enkelhet en farlig effektivitetsåtgärd, som kommer från befäl som trivs vid skrivbordet och tycker om att med enkla ordrar styra hela organisationen. Lyhört upprepas den nedåt i befälskedjan utan att ifrågasättas eller ens analyseras.

 

En ny övningsstruktur

Jag ska motivera en annan möjlighet för övningsstruktur, som sparar pengar, möjliggör högre måluppfyllnad, bidrar till bättre övade och bedömda krigsförband och kan bidra till ökad trivsel, bättre förvaltning och mera tid mellan chefer och underordnade.

Genom att börja en övning på en tisdag slipper vi måndagskaoset. Måndagen kan användas för genomgångar, ordergivningar och förberedelser. Tisdagen kan börjas tidigt, t.ex. klockan 4.00. Samtliga dagar från början till slut blir effektiva då övningen avslutas på onsdagen följande vecka klockan 22.00. Tillsyn sker i kasern på torsdagen och varvas med genomgång, respons, förvaltning och redig återhämtning. Fredagen kan användas för kompletterande utbildning för att stärka inlärning eller alternativt som en ledig dag, som ger soldaterna möjligheter att vila upp, sköta sina personliga ärenden på sina hemorter och den personliga förvaltningen (träffa vänner, släkt nära och kära). Trupperna hemma är säkert nöjda när killarna och tjejerna inte bara sover halva dagen för att de fullständigt tröttnat under en fem dagars fartlek.

Antalet effektiva övningsdygn är nio (9) som motsvarar 2½ ”femdagare”. Kostnaderna för denna övning med tio (10) yrkessoldater blir 18 189,32 €, dvs. lite mindre än två femdagare. En effektiv övningstimme kostar 126,31 €, vilket är bara 75 % av motsvarande kostnad på en femdagare.

Denna övningsstruktur medger att övningsmomenten övas fullt ut och upprepas i syfte att förstärka inlärningen. Den långa övningen medger att särskilda moment i t.ex. underhållstjänst (återställa stridsvärde) ordnas under veckoslutdagarna. Man kunde t.ex. ta in personal för dessa särskilda moment och ge en del av yrkessoldaterna ledigt. Detta kräver förstås en smärre justering av vissa bestämmelser om utförande av krigsövningar. Med två sådana övningar efter varandra kunde man i den senare höja ambitionsnivån, belastningen och pröva förbandets förmåga att lösa uppgift mot fienden i flera dygns oavbrutna strider. Alternativt kunde man ha utbildning med skarp ammunition infogat i övningen istället för att gå på skilda skjutläger.

Tjänsteman eller soldat?

Med dessa argument hävdar jag att förbud mot övningar över veckoslut är ren idioti. Den verkliga idiotin som vi håller på med är att börja övningar på kaosmåndagar och avsluta dem på permissionsfredagar. Övningarnas effektivitet bedöms främst på basen av måluppfyllnad. Kostnadseffektiviteten kan bäst mätas som kostnad per effektiv övningstimme. De flesta övriga sätt leder just till den simplistiska slutsatsen att det är olönsamt att öva över veckoslut.

Att börja en övning klockan fyra på morgonen eller tidigare och avsluta den tio dagar senare sent på kvällen känns kanske obekvämt eller till och med som ett helt dåraktigt förslag. Jag hävdar dock att det viktigaste för oss är ett krigsförband – fullt utrustat och fullt bemannat med utomordentlig förmåga att lösa sina uppdrag. För att skapa sådana krigsförband, måste vi ge avkall på den bekväma måndag-till-fredag tjänstemannastil vi har blivit vana med och istället i första hand identifiera oss själva utgående från soldatens och en väpnade stridens krav.

2 reaktioner på ”Kaosmåndag och permissionsfredag (Soldater och ekonomi, del 1)

  1. Tack för svaret! En bra tankeställare. Vi ersätts ju för ÖD (SH) med tillägg, men inte timmar (ÖD är alltid 8 timmar hos oss), vilket inte möjliggör en liknande tjänst-ledig planering, som i #svfm.

    Obs! Jag flyttade din kommentar till finska inlägget och ber alla andra också kommentera där:

    https://fmashiri.wordpress.com/2013/01/13/kaaosmaanantai-ja-lomaperjantai-sotilaat-ja-talous-osa-1/#comments

    samt att inte känna sig skygga pga språket. Jag välkomnar kommentarer och inlägg på alla nordiska språk!

    Gilla

  2. Jag har själv för vana att planera 10 dagars tjänst / 4 dagar ledigt, men även intervallet 9/5 blir mer effektivt än två femdagarsperioder. Man slipper en uppstart och ett avslut samt kostnader för eventuella resor fram och tillbaka från övningsplatsen.
    Detta upplever jag som särskilt effektivt vid utbildningsblock som ligger på annan plats än ordinarie regemente.

    Gilla

Kommentera | Kommentoi

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s