Svenske bloggaren Lars Wilderäng (Cornucopia) kommentade om sin bloggstatistik för en tid sedan (i mars över 82k sidvisningar/dag, varav 25k helt unika!) och försvarsbloggaren Wiseman nådde igår 3 miljoner visningar på 5 år. Även finska bloggaren ammattisotilas har på en kort tid fått många läsare och varit en av de få ”officersbloggarna” i Finland. (Orsaken till detta finns på startskotten till våra bloggar: hans, mitt)
Heja Cornucopia, grattis Wiseman, tack ammatttisotilas! Tack vare Ert (m.fl.) flit, ansvarskänsla och engagemang samt goda stil tas bloggare på allvar!
Jag måste medge lite avund och respekt. Och samtidigt ska jag ännu passa på att tacka alla seriösa (läs: dom som håller god stil) försvarsbloggare för inspiration.
På samma sätt som gemene man egosurfar (dvs söker sitt eget namn på Google), så kollar bloggare på sin statistik. För mig var det något av detta i början – bara kolla antal besökare. Sedan blev det en utmaning med flera intressanta observationer. En av dessa (utan statistik – den trilogin är avslutad…;) följer.
Svenskar twittrar, finnar facebookar.
Jag undrade tacksamt över att de flesta av mina läsare kommer från Sverige. Lätt att avfärda som en språkfråga. En djupare titt på besökare, refererare och plattformer visade att svenska och finska besökare i regel, förutom bloggar och diskussionsfora, refereras från Twitter respektive Facebook. Jag ska försöka analysera dela min åsikt om detta.
Twitter har nått kritisk massa i Sverige. Det försvarsaktiva samfundet är etablerat och kommunicerar med varandra enligt ett regelverk som närmast kunde beskrivas som självsynkroniserat. I synnerhet bör uppmärksammas enhetligheten i bruk av sk. hashtags. Svenska twittrare använder icke-normativt definierade taggar för att medge sökning och delning av sina tweets. De vanligaste är #svfm, #föpol och #säkpol. Av dessa kan ytterligare vissa härledas. Ett bra tecken på hur snabbt en svensk twitterkultur utvecklats är taggen #ffse, som alltså betyder Follow Friday Sweden.
Jag är visserligen en nOOB med Twitter, men förra veckan märkte jag för första gången att taggen #FF trendade i Finland. Det borde ju rimligtvis vara så varje fredag, då taggen betyder att man till samfundet (på en fredag) delar de personer, som man tycker är reko och vars tweets på Twitter man tycker om, accepterar och oftast RT:ar.
Inte så i Finland. Vi har ingen #fffi-tagg. Hos oss är Twitter något nytt som internationellt orienterade politiker håller på med, internationella företag tar i bruk och inhemska företag och staten lite prövar på i stil med fb. Vi har inga egna etablerade #pvfi / #fifm (motsv. #svfm), #turpo (#säkpol), #puolpol (#föpol) taggar som kunde bidra till att få mera följare för försvars- och säkerhetsärenden.
Kultur Finland
Den finska twittervärlden inom offentliga sektorn är ytterst begränsad, även om de flesta har förstått att skaffa ett konto. Växelverkan består främst att mata nyheter liksom ett RSS-flöde och låta bli att svara på respons även om det skulle vara fråga om tumme upp. Ett bra exempel hittar man i den finska Skyddspolisen, som inspirerad av norska PST gick till Twitter, men inte på en dryg månad har kunnat komma med mera än ett startskott och en tweet om en otrevlig intern sak som blivit en offentlig rättsprocess. Skyddspolisen gör ett jättefint arbete med låg profil. Men en öppenhet mindre begränsad än idag kunde skapa mera förtroende och större attraktion. Växelverkan är numera digital. Dom som vill oss illa fattar det och så måste också ”the good guys”. Kämpa på, Liinu Lehto-Seljavaara.
Om facebook kan jag konstatera att plattformen vuxit och utvecklats, men ännu tjänar det ursprungliga syftet. Det gäller att dela tankar, ordna ”keg party” och annan typisk gruppverksamhet. Från att ha varit exklusiv har fb blivit global. Samma förutsättningar och begränsningar återstår. Fb och Twitter kan inte jämföras —— båda är visserligen sociala medier, men har en helt skilda filosofier. Ett exempel: Allt du gör i Twitter är offentligt, då du i fb kan justera offentligheten med inställningar och ha exklusiva grupper. Twitter har privata meddelanden, men dom är fortfarande 140 tecken långa. Twitter är en offentlig mikroblogg. I synnerhet bra då du är populär, inte har tid att besvara varje kommentar på en blogg, men vill ha en växelverkan med dina följare, som sannfinländarnas Timo Soini insiktsfullt konstaterar. Fb är en e-kompiskrets. Om inte vår offentliga sektor ”haffar” detta så ska vi inte undra om vi har svårt att engagera eller nå dom vi vill rekrytera. Vi kan ju förstås hålla oss till det gamla där dinosaurier anställer dinosaurier…
Som sagt så är jag helt nOOB i SoMe. Jag välkomnar respons, kommentarer, frän kritik, tankar och visioner, så shoot! och hjälp mig utvidga mitt snävä synfält!
Du kan följa mig på Twitter eller läsa min blogg Random thoughts.
Random thoughts 
Tack för din kommentar. Dina observationer är intressanta och talar för Twitter. Jag tror att finländare till naturen har svårt att förstå idén med tjänsten. Men trots detta ökar antalet användare. Själv blev jag väldigt glad över hur samfundet tog emot mitt förslag på nya hashtags #pvfi och #turpo. Twitter är en ytterst dynamisk social media. Det vore intressant med statistik över finska fb- och Twitter-användare och deras utbildningsbaskgrund mm.
GillaGilla
Det här med Twitter och Finnländare är ett ganska intressant fenomen. De flesta jag kommit i disskusion med är nyfikna, och många kommenterar med ”man skulle kunna registrera sig för att se vad det är” men som du skriver James så är det ganska få som använder den. Jag som själv jobbar på IT branchen är registrerad där, och följer mig intressanta personern men ändå kan jag ärligt säga att jag inte heller kan använda det, iaf effektivt.
Jag tror att det har med det att göra att Facebook är så ”what you see is what you do”. Det är mycke enklare att klicka sig runt på FB då Twitter kräver mera…grävande samt studerande för att komma in i. Ta ett bra exempel som bilder. Twitter så kan man inte skapa mappar och lägga dom dit, och det är vad iaf Finnländare vill, ha en centrerad plats var man kan se på alla bilder.
Jag vet ju inte med säkerhet men tror att Twitter kom före FB i Sverige och då folk anslöt sig dit i större mängder så spridde det sig. Twitter kom aldrig riktigt igång i Finland före Facebook slog till och då det hände, så var inte folk mera lika intresserade över Twitter.
Det jag också tror att tar bort av Twitter jämfört med Facebook är det att man har så begränsat med tecken. Inte för att det man skulle skriva skulle kräva mycke mera än de 140 tecknen, men då du har den där siffran där framför dig så blir det stress att skriva kort och koncist. Det har bland annat en av mina bekanta sagt åt mig. Hon är ganska aktiv uppdaterare på Facebook, och då hon skapade sitt Twitter konto så berättade hon att hon blev och stirra på siffran som gick ner när hon skrivit, och för ngn orsak så tog tecknen alltid slut på mitt. Då hon sedan skrev en uppdatering på Facebook så var inte siffran där och hon skrev som hon ville. Efter lite disskusion och granskning av oss så visade det sig att det hon skrev på FB oftast var under 140 tecken, mao skulle det rymmats också på Twitter. Rolig lite deltalj från henne som användare. 😀
Vad kommer till den delen att företag och stat, för att inte nämna kommun så de resurser man sätter på marknadsföring och SoMe ofta är ganska begränsade, och speciellt företag går ju dit var majoriteten av kunderna finns. Därför satsar dom i Finland mycke starkare på FB, för där är ju kunderna. Sanningen är ju den att det går ju till så att först kommer användare, sen kommer företag. Eller har jag fel på den punkten?
Men tycker att vi båda n00ber skall göra vårt lilla och dra ett strå i stacken för att föra vidare den goda tjänsten som Twitter verkligen kan vara, och vågar tro att kanske vi båda lär oss ngt på vägen. 🙂
GillaGilla