Lögn, förbannad lögn och statistik. Del 2 (åldersklasser).

Kieli- ja vähemmistövaltuutetun varoitus:
Tämä kirjoitus käsittelee ruotsinkielistä väestönosaa ja Dragsvikia. Jos tämä aiheuttaa allergisia oireita, niin lopeta lukeminen. Suomenkielistä väestöä koskeva kirjoitus ilmestyy huomenna.

Åldersklasser

Vi behandlar ofta statistik kursoriskt och fattar lätt meningar, kommer till slutsatser och skapar myter som slår hål på fakta. En orsak att vi kan stryka garnisoner är att åldersklasserna minskar, inte sant? Och samma trend ger oss möjligheten att skära ner på vår krigstida styrka, eller hur? För att belysa det hela ska jag friskt parafrasera en svensk officer, som jag hade glädjen och äran att ha som min chef under en större stabsövning i Södra Sverige:

Short-term thinking drives out long-term strategy. Every. Single. Time.

Jag ska försöka tackla myten om att åldersklasserna minskar och ge en synpunkt på Dragsvikaffären som inte handlar om politisk styrning. Kommendören för marinen, konteramiral Veli-Jukka Pennala, tog upp den faktiska volymfrågan i Turun Sanomat, men amiralens röst hördes inte på det politiska slagfältet.

Myt: ”Den finlandssvenska befolkningsdelen minskar kraftigt.”

Tabell 1. Finlandssvenskarnas andel av Finlands befolkning.
År Antal Procent
1890 322 600 13,6
1950 348 300 8,6
1990 296 700 5,9
2009 290 392 5,4

 

Busted: ”Finlandssvenskarnas andel av Finlands befolkning har minskat cirka 10 % på 120 år (samtidigt har antalet finskspråkiga ökat över 100 %).”

De inryckta svenskspråkiga beväringarnas antal kontingentvis (två per år) växte till och med 2010. Den största svenskspråkiga ålderklassen på de senaste 30+ åren föddes år 1994. Därefter minskade antalet födda till och med år 2001; den minsta åldersklassen på 30+ år. Åldersklassen födda år 2004 födda motsvarar till storleken ungefär den åldersklassen som var i tjänst 2010. Antalet svenskspråkiga födda har vuxit sedan år 2001 och beräknas växa (även med en viss omflyttning) till och med år 2025.

Figur 1. Födda svenskspråkiga 1993-2025

Figur 1. Födda svenskspråkiga 1993-2025 Källa: Svenska Finlands Folkting.

 

Övriga variationer är små. Under åren 1991–1995 gjordes 812 byten av modersmål med en nettovinst på 40 personer till de svenskspråkigas fördel. I och med tvåspråkiga familjer så finns det finns flere svenskspråkiga barn än svenskspråkiga mödrar till barnen. Antalet elever i svenskspråkiga skolor är också större än antalet barn som föds med svenska som modersmål. Fram till år 2005 registrerades barn i tvåspråkiga familjer oftast som svenskspråkiga, med en fördelning av 80 % av svenskspråkiga mödrar och 50 % av finskspråkiga mödrar i de tvåspråkiga familjer, som valde att registrera sina barn som svenskspråkiga. Den stigande trenden för barnens språkval hos tvåspråkiga familjer med finskspråkiga mödrar bröts dock år 2004.

På basen av dessa fakta kan man alltså säga att

  1. den svenskspråkiga ålderklassen långsamt växer över tid och
  2. att svenskspråkigheten ökar i popularitet.

Myt: ”Finlands befolkning minskar”

Avgörande för en befolkningens tillväxt är fruktsamhetstalet, som anger antal barn födda per kvinna i fruktsam ålder. För den svenskspråkiga befolkningsdelen var talet 2,21 år 2008. Finland (hela befolkningen) hade ett av Europas högsta fruktsamhetstal på 1,86 år 2008, men för att befolkningen ska växa på sikt krävs ett fruktsamhetstal kring 2,1 eller högre.

Om nativitet och dödlighet kan för de svenskspråkigas del konstateras att kurvorna skar varandra år 2007 med ett fördelseöverskott på 600 personer. Finlandssvenskarnas dödlighet jämfört med den övriga befolkningen är mindre i alla åldersklasser hos bägge könen. Den största skillnaden finns hos medelålderns män där de svenskspråkigas risker är cirka 40 % lägre än de finskspråkigas.

Att befolkningen ökar beror förstås inte på de svenskspråkiga, utan är närmast ett resultat av nettoinvandring (ca 12 000 personer år 2012).

Busted: ”Finlands befolkning ökar, medan den finskspråkiga befolkningsdelen minskar något.”

Innebörden av detta för brigadens del är att kontingenterna – i motsats till de finskspråkiga truppförbanden – inte avsevärt minskar innan år 2016. År 2022 rycker två rekordstora kontingenter in. En flytt av brigaden till Obbnäs eller andra trängre utrymmen kunde lätt bli en resultatlös omlokalisering, som leder till

  1. ett behov av dyrt investeringsbyggande, i syfte att säkra logi och övriga anläggningar eller
  2. ett medvetet val att årligen neka 120–140 finskspråkiga rekryter möjligheten att tjänstgöra i ett svenskspårkigt truppförband, i syfte att minska inryckningsstyrkorna.

”Marinchefen” baserade sin bedömning på fakta över åskådlig framtid. Man får väl hoppas att även den politiska arenans aktörer skulle ha tålamod att lyssna när generaler och amiraler med en försiktig stämma bjuder på beslutsunderlag.

Källor
Geber, Erik. Lojander-Visapää, Catharina. De svenska gymnasierna i Finland. En lägesanalys.. Edita Prima Oy, Helsingfors 2007.
Finnäs, Fjalar. Finlandssvenskarna 2002, (Finlandssvensk rapport nr 41). Folktinget, Yliopistopaino, Helsingfors 2004.
Finnäs, Fjalar. Finlandssvenskarna 2005 (Finlandssvensk rapport nr 43). Folktinget, Universitetstryckeriet, Helsingfors 2007.
Finnäs, Fjalar. Finlandssvenskarna 2009 (Finlandssvensk rapport nr 44). Folktinget, Universitetstryckeriet, Helsingfors 2010.
Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Sosiaali- ja terveydenhuollon tilastollinen vuosikirja 2009. THL. Yliopistopaino Oy, Helsinki 2009.
Åbo Akademi. Läraren 2010. Strategi för lärarutbildningen vid Åbo Akademi. Betänkande avgivet av Åbo Akademis arbetsgrupp 14.02.2002. Åbo Akademi. Vasa-Jakobstad-Åbo 2002.

Kommentera | Kommentoi

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s