Förmågelyft amfibie marininfanteri

Suomenkielisen version löydät täältä.

Slut Paus Island

Det blev ett beslut om finsk-svenskt deltagande i Islands luftförsvar (som behandlas i riksdagen nästa år). Lite urvattnat med obestyckat flyg, men diskussionerna och uttalanden visar att man i varje fall vill. Jag håller fast vid det jag tidigare sagt; det är inte så viktigt vad vi egentligen övervakar på Island, bara vi kommer dit. Island är i högsta grad ett utrikespolitiskt beslut om nordisk solidaritet.

Det beklagliga i det hela är att Finland verkar bli utan en ordentlig författningsberedning, som skulle möjliggöra liknande insatser i framtiden. Nästa gång lär det bli ett likadant huvudbry.

Vart behövs nya författningar? Islands luftförsvar är ju utrikespolitik och ”Finlands utrikespolitik leds av republikens president i samverkan med statsrådet”^[1]. Riksdagen verkar vara på samma linje, då det endast ställts krav på en redogörelse.

Försvarsmakten, eller vilken annan myndighet som helst, kan endast utöva den offentliga makt som föreskrivs i lag. Lagen tillåter – inom ramen för Lissabonfördraget och solidaritet – endast ”deltagande i lämnande av bistånd till en annan stat till följd av en terroristattack, en naturkatastrof, en storolycka eller någon annan motsvarande händelse”^[2]. Allt annat agerande utanför rikets gränser sker inom ramen för militär krishantering. Om försvarsmaktens övriga uppgifter kan endast bestämmas särskilt med förordning eller lag.

I Sverige verkar det för försvarsmaktens del vara lite lättare sedan år 2009 efter en obetydlig författningsändring, då den övergripande uppgiften blev att ”kunna försvara Sverige och främja svensk säkerhet genom insatser nationellt och internationellt. […] samt värna Sveriges suveräna rättigheter och nationella intressen utanför det svenska territoriet”^[3].

Av dessa anledningar är det så förbannat svårt för våra finska och svenska politiker att vettigt benämna Islandsinsatsen – incidentberedskap, jaktförsvar eller ”air policing” låter riktigt hemska, luftövervakning lite mållöst och intetsägande, övningsverksamhet är en omskriven lögn. Insats med jaktflyg bidrar endast marginellt till att utveckla eller upprätthålla militära förmågor, men vi jagar politiska mål med vårt flygvapen.

Ryssland, Ryssland, Ryssland…

(Om du funderar över rubriken, så ta en titt här)

Ryssland har påbörjat en reform vars syfte är att modernisera de väpnade styrkorna till och med 2020. De ska bli mindre, teknologiskt mera avancerade och ha en högre insatsförmåga. Reformen drivs av den högsta ledningen och signalerna tyder på att Putin menar allvar. Jag behandlade den ryska reformen ytligt i ett av mina tidigare inlägg.

Uppdaterat 10 nov kl 10: Putin avskedar Makarov.

Jag vill ta en titt på det som jag tycker vi kan se som ett snabbt lyft av ryska marinen och dess förmåga till amfibiestrid. För en mera gedigen genomgång av den teknik jag här hänvisar till, så rekommenderar jag varmt till exempel Observationsplatsen och Brezjnev’s blog. På Cornucopia hittar du en otroligt fin sammanställning över ämnet. Jag har inga nya detaljer att tillföra, men vill fokusera på tre väsentliga förmågor, som verkar skrida mot mål raskt och i god ordning.

1. Kraftsamla/Mistral. I september 2009 fick vi veta att Ryssland inledningsvis ska skaffa ett landstigningsfartyg från Frankrike och möjligen bygga 3-4 till i Ryssland. Från en uttalad avsikt avancerade man snabbt med att tysta ned anhängarna av inhemsk produktion, vända om motstånd i Nato-länder till exportmöjligheter, provflyga Ka-52 på Mistral och avfärda ett ryskt företag från affären. Mistralaffären är on track.

   

   FNS Tonnerre (L9014) port astern. Source: Defense Industry Daily

    

   Faktaruta Vladivostok (innehåller osäker information)

   Deplacement	Längd	Bredd	Höjd
   21 300 ton	199 m	32 m	64 m
   Maxfart	Räckvidd		Besättning
   18,8 knop	5800 nm (18 kn) 10700 nm (15 kn)		150–160
   Bestyckning		Last	Uthållighet
   Lvrb 3M87 Kashtan/9M96 Redut(?) 2×30 mm AK-630 4×12,7 mm ksp (?)		900 pers (kortvarigt) 450 soldater (6 mån) 16 x Ka-27/29/31/52 60xBTR-80/46xBMP-3   alternativt 13xT-80/90+46xBTR-80	30-180 dygn
   Övrigt
   Förstärkt skrov för arktisk sjöfart Värmeanläggningar i hangarer och på däcket

    

   Beslutet att köpa utländskt är en avsiktlig misstroendeförklaring till den egna industrins förmåga att leverera enligt avtal, tidsfrist och utan korruption. Samtidigt är det en fortsättning på trenden att köpa delar av teknik från utländska företag. Avsikten med affären kan även tänkas vara att sätta fart på de av arméns och flottans materielprojekt, som inte framskrider enligt förväntningar. Tidigare har vapenfabrikerna endast konkurrerat med varandra. Nu finns hotet om att bli ersatt av utländska företag. Något som förutom förlorade rubel, även betyder förlorad prestige och inflytande. Säkert avskräckande då de senare tämligen lätt förvandlas till ”арест” och ”ГУЛаг”.

   Tillägg 8 okt kl. 10: Observationsplatsen berättar att Mistral förstärks med L-CAT landstigningskatamaraner.

2. Amfibiestrid/Marininfanteri. Det ryska marininfateriet lever igen en renässansperiod. Landstigningar och ”expeditionary warfare” är inte döda, vilket återupptagandet av Zapad-övningarna i bekanta volymer bevisar. De nya uppgifterna långt ifrån havet anses inte heller vara irrlära, såsom ibland inom den amerikanska marinkåren. Uppställandet av fem nya marinfanteribataljoner särskilt avsedda för tjänst på Vladivostok-klassen (Mistral) innebär en kraftig ökning i rysk förmåga att utföra landstignings- och luftlandsättningsoperationer i de storleksklasser som krigsspelades hos oss vid slutet av kalla kriget.

   De nya Mistral-bataljonerna ska ha tre manöverenheter, varav en ska vara luftburen och en utrustad med amfibiestridsfordon av typen BMP-3F. Ersättandet av en del av BTR-80 transportfordonen med stridsfordon ökar betydligt infanteriets eldkraft. Särskilt bör noteras att en ökad räckvidd hos de stabiliserade vapnen (100 mm, 30 mm kanoner och 7,62 mm maskingevär) bidrar till att minska möjlighetna att bekämpa landstigningen över tid och rymd. Ökad samövning av marininfanteri och luftlandsatta styrkor innebär att landstigningar kan riktas mot större brohuvuden.

   

   Indonesian Armed Forces BMP-3F. Source: PetroTimes, 18/04/2012

    

   Faktaruta BMP-3F

   Längd	7,20 m
   Bredd	3,30 m
   Höjd	2,45 m
   Vikt	18,7 ton
   Hastighet	70 km/h land 10 km/h vattenjet
   Räckvidd	600 km land, 7 timmar till sjöss
   Motor	UTD-29M diesel @ 450 hp
   Beväpning	100 mm 2A70; 30 mm 2A72; 7,62 mm ksp PKT
   Ammunition	48×100 mm, 500×30 mm, 6000×7,62 mm
   Besättning	chef, förare, skytt och 7 soldater
   Övrigt	Sjöduglig i våghöjder upp till 1,25 m. Kan bekämpa mål (4x4m) i våghöjder upp till 0,5 m.

    

   Indonesia Armed Forces BMP-3F taking people for a river ride

    

   De fem nya bataljonerna är i detta skede blott en avsiktsförklaring och fabrikskapaciteten för BMP-3 går till Indonesien någon tid framöver. De senaste åren har dock varit ett imagelyft för marininfanteriet, vilket gynnar rekryteringen, och med lyckade exporter av BMP-3, så torde inhemska affärer snabbt få medvind.

3. Flygunderstöd/Helikoptrar. En samtidig kraftig satsning på helikoptervapnet, innebär en ökan förmåga att stöda landstigningar genom att förinta mål på djupet. Ett ökat antal hkp leder följaktligen till ett ökat behov av luftvärnsrobotar hos försvararen. Utrustningen av helikoptrarna kommer säkert att se enklare ut än det som nu figurerar i artiklar, men av 30 helikoptrar lär man kunna skräddarsy det man behöver för de flesta uppdragen. Bestyckade med Kh-35 (AS-20 Kayak) sjömålsrobotar och ett flertal andra effektiva vapensystem utgör de ett nästan överlägset hot. Även på detta hörn är fransmännen inblandade.

   Ka-52 on Mistral flight deck

    

   Faktaruta Ka-52K

   Längd	14,20 m
   Höjd	4,90 m
   Spännvidd	7,30 m
   Tomvikt	7700 kg (?)
   Max startvikt	10 800 kg
   Max hastighet	310 km/h
   Marschhastighet	250 km/h
   Räckvidd	520 km
   Takhöjd	5500 m
   Motor	2 x VK-2500 @ 2 x 2400 hk
   Beväpning	30 mm 2A42, 12x9K121 Vikhr, 4x9K38 Igla-1V, 80xS-8 80 mm, 20xS-13 122 mm raketer, Kh-31 jaktrobot, Kh-35 sjömålsrobot
   Uppgift	Förinta pansarfordon, bekämpa helikoptrar, spaning, flygunderstöd
   Övrigt	Korrosionsskyddad, vikbara rotorer, värmeanläggning

    

Framför allt betyder den nya Vladivostok-klassen ett förmågelyft för rysk expeditionär krigsföring. Med två isförstärkta fartyg med varma hangarer – det ena vid Norra Flottan och andra vid Stillahavsflottan – kan den ryska flottan vid gynnsamma förhållanden enkelt kraftsamla till en insats i Norra Europa eller Stilla Havet. Mistral-skeppen marknadsförs ibland västerut som ett fredsverktyg, som ger Ryssland bättre färdigheter för internationella krishanteringsuppdrag med inslag av humanitära insatser. Javisst, men först och främst är det fråga om anfallsvapen. En även i nutid uppskattad sovjetstrateg har för länge sedan fastställt vilken anda som genomsyrar den ryska armén.

From this follows the need to [nurture] the spirit of our army in the greatest activity […] [to complete] [tasks] by energetic, decisive and brave offensive operations.

Michail Vasiljevitj Frunze (originaltexten)

Då vi ännu lägger till den senaste utvecklingen och placeringen av ballistiska robotar, så lutar det mot en förmåga inte helt olik den som bland annat Tom Clancy beskrev för över 20 år sedan. Tyvärr är detta förmågelyft inte fiktion. Även om när vi får läsa om missöden, korruption, förseningar och annat på vägen, så det värt att inse att förmågorna kommer att existera innan 2020.